Nu ska jag göra ett försök att få ihop artikeln jag pratade om i ett tidigare inlägg med det som jag skrivit här i bloggen. Hade det varit ”förr i tiden” (pre-utmattning) hade jag gett mej på att översätta och sedan skriva om texten med egna ord för att inte ”sno” något från någon annan. Idag blir det den enkla varianten med översatta citat (tack google-translate för hjälpen) för jag vill verkligen dela med mej av det jag läst – men orkar inte göra det den komplicerade vägen. Läs gärna originalartikeln som jag hittat via sajten hypermobilitet.se. Det är en läkare som arbetat med patienter med Hypermobilitetssyndrom som skrivit den som utbildningsmaterial för patienter, deras anhöriga eller andra berörda. Jag tänker definitivt använda den som ögonöppnare eller kunskapsökare både för närstående och vårdpersonal jag har kontakt med.

I den här första delen väljer jag att fokusera på ett av de så kallade ”extra-artikulära” symtom (problem som påverkar andra delar av kroppen än lederna) som kan följa med ett hypermobilitetssyndrom.

”Slappa leder är mycket ofta förknippade med ökad vävnadselasticitet på andra ställen i kroppen, speciellt i blodkärl och magtarmkanal. Under de senaste åren, har hypermobilitet även associerats med en rad olika problem i det autonoma nervsystemet.”

”Det autonoma nervsystemet reglerar alla kroppens processer som sker automatiskt, såsom hjärtfrekvens, blodtryck, andning och matsmältning. För att kompensera för elastiska blodkärl och att för mycket blod samlas i uttöjda vener verkar de flesta människor med hypermobilitet producera extra adrenalin. Detta kan förklara den energiska och ständig-på-srpång-livsstil som många överrörliga människor har.” 

”Om du blir för trött, svarar kroppen med att producera mer adrenalin, så att du fortsätter utan att inse hur trött du är. Det verkar som att ju mer nedgången du blir desto känsligare blir kroppen för adrenalin, så den lilla mängd du har kvar kan ge samma svar som en större mängd tidigare gav, så att du fortfarande inte känner att du är trött även när du är det. Även när du känner dig trött, kan du fortsätta att pressa dig igenom trötthet, med en kollaps då adrenalinet avtar. År av att inte känna, att ignorera eller att pressa sig igenom trötthet kan vara en bidragande faktor i utvecklingen av sjukdomar som kroniskt trötthetssyndrom.”

”Många av problemen med det autonoma nervsystemet som förknippas med hypermobilitet kännetecknas av ett ”över-svar” på fysiska och känslomässiga påfrestningar. Detta leder ofta till fluktuationer i hjärtfrekvens och blodtryck samt mag- och respiratoriska symptom. Sjukdom, smärta, emotionell stress, och även trötthet i sej själv kan höja adrenalinnivåerna och akuta påfrestningar kan utlösa ett adrenalinpåslag, som gör dej skakig, orolig, och ännu mer utmattad. Vad värre är, sådana adrenalinpåslag kan utlösa en överdriven mot-respons, vilket ger illamående, svettningar, yrsel, diarré, och naturligtvis ännu mer trötthet. Även sensoriska stimuli, såsom starkt ljus eller höga ljud, kan utlösa en överdriven respons, vilket ger ljus- och ljudkänslighet.”

När jag läste det här så föll så många polletter ner och då jag bläddrade bland mina blogginlägg hittade jag en hel rad som antagligen hör ihop med detta som jag citerar ovan. Här nere har jag valt ut några citat (länken går till orginalinlägget) som berör vad jag menar.

”Svåra kroppsliga symtom på stress, inte ångest/panikångest enl. min läkare (hoppiga ben, darrig inombords, illamående, hjärtklappning, körig mage, svettningar, känns som magsjuka är på G, riktigt obehagligt) följs av den influensakänslan jag berättar om under fysiska symtom.”

”Hela kroppen på absolut helspänn och hoppar rakt upp av det lilla knäppet i elementtermostaten. Va tvungen o ligga o lyssna på naturljud (ösregn o dov åska) länge för att överhuvudtaget kunna ligga stilla. SKITJOBBIGT. Är förlamande trött och hela kroppen känns som sirap (inklusive hjärnan). Öronpropparna åkte på vid frukosten redan, annars hade jag fått gå nån annanstans.”

”Sen, då jag såg att sonen mådde bra, varvade ner och adrenalinet avtog, usch inget kul överhuvudtaget varken med värk eller trötthet – minsta lilla ljud skar i öronen och illamåendet satt i huden! Alltid, alltid blir jag så vansinnigt lurad av adrenalinet!!!”

”Vaknade vid 5 i natt – kallsvettig, körig mage, skenande puls, illamående, darrig inombords och hoppiga ben. För mej ett väldigt tydligt tecken på att mitt energikonto är övertrasserat.”

”Har starka överansträngningssymtom just nu, och har haft hela eftermiddagen – typiskt! Illamående inuti och utanpå hela kroppen, influensavärk och ljudkänslig som rackarn.”

”Däremot kände jag mej (och känner mej) otroligt stresskänslig – inte på det sättet att jag stirrar upp mej för minsta lilla – utan att ett litet stress/adrenalinpåslag gör mej ”sjuk”, som om jag vore allergisk. Det behöver egentligen inte ens handla om att jag får påslag utan kroppen kan reagera som att den är i hög anspänning trots att jag gjort en helt stressfri aktivitet.”

Kanske detta kan vara en utav förklaringarna till att jag tillfrisknar så långsamt från mitt utmattningssymtom? Att jag så ofta känner att helt stressfria, men fysiska aktiviteter, skapar detta som jag kallat för ”överansträgningssymtom”? 

 Det är också intressant när artikelförfattaren skriver om hypermobilitet och oro/ångest:

”Kroppens tendens att överreagera på spänningar med att producera för mycket adrenalin kan leda andra till att tro att överrörliga människor är alltför känsliga,” ”lättirriterade”, eller ängsliga”. Patienterna själva kan märka detta och säga: ”Jag har alltid överreagerat småsaker. Jag kan inte hjälpa det.” Det är mycket viktigt att inse två saker om detta fenomen. För det första – det är en fysisk reaktion, terapi har vanligtvis ingen effekt vid behandling av denna typ av ångest. Dessutom kan adrenalinets toppar och dalar förväxlas med humörsvängningarna i bipolär sjukdom, men humörstabiliserande mediciner fungerar vanligen inte. När medicinering är krävs kan betablockerare, som blockerar adrenalin, vara lika effektivt med färre biverkningar än SSRI eller bensodiazepiner. För det andra – en känsla av ångest kan uppkomma genom emotionell stress, men det är det lika troligt att sådana symtom har en fysisk orsak, oftast trötthet, smärta, eller uttorkning, även blodsocker- eller blodtrycksfall kan ge ångest men det är mindre vanligt.

Under tiden på Stresskliniken var oro en av de saker jag arbetade med mest.

…Oj, detta blev ett mastodontinlägg. Fortsätter en annan dag med att länka ihop artikeln med min blogg…


Upptäck mer från The ME Inquiry Report

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.