Betyder bloggande per automatik arbetsförmåga?

I flera olika av de bloggar jag följer talas om en kvinna som i en utredning inför sjukersättning beräknas ha 25% arbetsförmåga – eftersom hon ägnar 3-5 timmar i månaden åt att blogga för Solrosupproret.

Hon skriver själv:

”Sedan blev jag iskall, tänk om de visste hur mycket tid jag lägger på det här med föreningen som blivit mitt intresse, alla timmar jag ligger i soffan och följer riksdagsdebatter på TV, kollar Agenda och nyheterna. Alla timmar jag tänker innan jag har i huvudet så att jag kan skriva ett inlägg. Det var där jag bestämde mig, ”alla timmar jag tänker”, du söker sjukersättning alltså ska du inte tänka, inte titta på annat än såpoperor, och inte använda dator och i vart fall inte praktisera din demokratiska rätt att uttrycka dig och försöka påverka. Det var där jag bestämde mig, var så god och pröva mig, prova om min allt jämt fungerande tankeverksamhet utesluter rätten till sjukersättning. Bring it on!”

Jag tänker att själva aktiviteten ”bloggande” inte per automatik innebär ett samband med arbetsförmåga – däremot hur aktiviteten bloggande genomförs. Även om man kan tro det så går det i vart fall inte säga genom att bara granska slutprodukten. Du ser en färdig text – men du vet inte hur lång tid det tagit att färdigställa den, hur mycket hjälp personen fått, hur många pauser den tagit eller hur mycket annat den prioriterat bort för att kunna skriva just den texten. Det enda som går att konstatera är om personen har en förmåga att uttrycka sig i text eller inte – men det är inte tillräckligt för att för att konstatera om ”prestationen” räcker till för att kalla det arbetsförmåga.

Viktigare för att bedöma arbetsförmåga är att ställa sig frågan – hur har personen gjort för att framställa texten? Hur har skrivandet lagts upp och hur har miljön varit utformad? Och viktigast av allt – är detta sätt att genomföra skrivande på möjligt att överföra till en arbetsplats och uppfyller det de förväntningar som finns på lönearbete?<

För att för egen del kunna räkna bloggandet som arbetsförmåga skulle min arbetsplats behöva vara utrustad med såväl ergonomisk datorarbetsplats, soffa och säng – i en tyst avskild miljö. Jag skulle behöva kunna avända mobil, surfplatta och dator synkroniserat och varierat i denna miljö. Mina arbetsuppgifter skulle behöva vara helt kravlösa och bygga på att jag skriver ner mina reflektioner över något jag upplevt. Även eventuell teoretisk förankring skulle behöva bygga på sådant jag redan har kunskap om och erfarenhet av. Allt som handlat om snabbhet och direkthet hade gått bort – likaså förväntningar på prestation – särskilt inom en viss tid. När som helst skulle jag behöva kunna släppa allt och ta paus, utan att i förväg kunna veta när jag skulle kunna återvända till uppgiften.

Men fler saker än själva arbetsplatsen skulle spela roll. Exempelvis kunde jag inte duscha samma dag som jag skulle jobba eftersom det kräver så mycket energi av mig. Någon annan skulle behöva se till att det fanns lunch och fika. Jag skulle dessutom behöva få skjuts till och från jobbet utan att behöva vänta och planera.

Jag kan tänka, reflektera och skriva – jag har aktivitetsförmåga men ingen arbetsförmåga.