Idag har jag en text publicerad i tidningen Feministiskt perspektiv:
”Men mitt liv passar liksom inte in i den där svarta och vita antingen-eller-världen. För jag kan känna mig djupt lycklig och tacksam men samtidigt desperat – och tycka att livet är både tragedi och framgångssaga – samtidigt. Vara väldigt nöjd men på samma gång vara väldigt missnöjd. Vara kreativ och hitta lösningar samtidigt som livet runt omkring mig är totalt kaos. Under mina år när min hälsa kraftigt försämrats har jag utvecklats enormt på vissa andra områden. Men jag har ändå ingen arbetsförmåga. Jag lever i det svarta och det vita – med massor av nyanser däremellan. Själva blandningen är mitt liv.”
Du kan läsa hela texten [HÄR]
Upptäck mer från The ME Inquiry Report
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
The ME Inquiry Report 
Kalasbra skrivet, vartenda ord! Så glad att du når ut i offentligheten med din klokskap,den behövs verkligen.Kram Sofia
GillaGilla
Åh blir lite full i skratt för jag tycker att jag själv är så vart eller vit rätt, eller fel OCH jag tycker att det är ett förhållningssätt som jag inte riktigt vill ha. Vet ju att livet inte är svart eller vitt. Eller att allt är rätt eller fel. Tycker själv att majoriteten inte är svarta eller vita utan har en större ödmjukhet till att saker som är rätt kan bli fel men att det inte för den skull blir nattsvart. KRAM
GillaGilla
Läste hela artiklen, mycket bra skrivet.Livet är inte över när du är sjuk, du lever för det ljusa stunderna. Vågar du visa upp dem är det lättatt du missförstårs och du blir friskförklarad… trots att resterande 90% är du fullständigt utslagen. Tänker motsatsen att våga visa dom 10%, minuterna i vardagensom är bra och ger mig glädje det tänker jag aldrig skämmas för.. Att bli misstrodd är en del i att vara sjuk i vårt samhälle, det visar samhällsklimatet men säger inget om hur det faktist är att vara sjuk. Bara ytterligare en börda😓Tack för du delade👍🏻 Kram Lisali
GillaGilla
Tusen tack min vän! ❤ Kram!!
GillaGilla
❤ Kram!!
GillaGilla
Tack för dina ord! Det är så dubbelt – visar du inte de dåliga sidorna tvivlar människor på det och om du visar de goda sidorna så tvivlar människor på att du mår dåligt. Som att det inte går att uppleva alltihop. Kram!
GillaGilla