Är minskade ohälsotal lika med friskare befolkning?

Nu känner jag mig nödd och tvungen att skriva ett klargörande inlägg om sjukförsäkringen igen. Den senaste veckan har nämligen lokal och regional press publicerat artiklar som mer liknar propaganda från regering och Försäkringskassa än granskande journalistik.

Ett exempel är den här artikeln från Sveriges radio som konstaterar att svenskarna blir allt friskare. Artikeln bygger på Försäkringskassans statistik när det gäller ohälsotal:

”Svenskarna blir allt friskare, enligt Försäkringskassans ohälsotal. Men skillnaderna mellan kommunerna är stora./…/Ohälsotal är alltså inget direkt mått på själva ohälsan, men enligt Peje Bengtsson, analytiker på Försäkringskassan, finns det ändå ett stort samband med hälsan i kommunerna.”

I en annan artikel som redogör för att hälsan förbättrats kraftigt i det aktuella länet – menar samma analytiker att trots att ohälsotalen varierar i olika delar av Sverige så syns ett tydligt mönster i att de minskar i hela landet.

Artiklar och radioinslag nämner förvisso att Försäkringskassans ohälsotal inte handlar om hur många som är sjuka – utan att det betyder antal ersatta dagar av sjukförsäkringen – ändå blåser de upp rubriker om en friskare befolkning och undviker helt och hållet att tala om att antalet avslag på ersättning från sjukförsäkringen ökat under samma tid.

Inför den fortsatta läsningen känns det viktigt att påminna om att det varken går att söka sjukpenning, aktivitets- eller sjukersättning utan särkilt intyg från läkare.

MINSKADE KOSTNADER

I senaste prognosen för socialförsäkringens utgifter förklarar Försäkringskassan att utgifterna kommer öka med 11 miljarder kronor under de kommande åren. Kostnaderna är idag totalt 200 miljarder kronor per år för allt som omfattas av socialförsäkringen. Men trots att de totala utgifterna kommer öka beräknas utgifterna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning att minska.

Sjukpenning:

Enligt prognosen kommer kostnaderna för sjukpenning att minska. Försäkringskassan uppger att sjukskrivningarna kommer att bli både färre och kortare:

”Utgifterna för sjukpenning kommer att minska under kommande år, vilket beror på att antalet startade sjukskrivningar beräknas bli färre samt att de generellt beräknas bli något kortare.”

Betyder detta att avslagen för ansökan om ny och fortsatt sjukpenning kommer fortsätta öka? Kommer bedömningarna bli ännu striktare? Hur kan Försäkringskassan annars göra en sådan här prognos?

Vi börjar med att titta på hur det sett ut de senaste åren. I ett radioinslag i början av november 2017 presenterades följande siffror:

”När det gäller första ansökan ökade antalet avslag från 6700 till 12600 mellan 2015 och 2016. Under 2016 avslogs också 22000 pågående sjukskrivningar vilket benämns som en betydande ökning, faktiskt den högsta siffran sedan 2009. ”

Sveriges television rapporterade även de i slutet av samma månad om de ökande avslagen. Där presenteras denna graf som tydligt visar ökningen i avslag, både när det gäller vid första ansökan och avslag under pågående sjukskrivning fram till första halvan av 2017.

Försäkringskassan rapporterar att sjukpenningtalet minskat under hela 2017, även under december månad. De hävdar att den viktigaste förklaringen till minskningen inte handlar om avslag, utan om avslutade sjukfall. Men hur de vet att människor verligen återgått i arbete redovisas dock inte.

”Fler sjukskrivna kommer tillbaka i arbete tidigare. Den viktigaste förklaringen ligger inte i den tidigare ökningen av antalet avslagsbeslut, utan i en generell ökning av avslutade sjukfall både i anslutning till tidsgränserna i rehabiliteringskedjan och mellan dem.”

Men att ett sjukfall avslutas vid en tidsgräns i rehabiliteringskedjan, eller mellan tidsgränser, behöver inte betyda annat än att Försäkringskassan bedömer att en person är fullt arbetsför och ger avslag på fortsatt sjukpenning. Försäkringskassan skriver själva så här i en annan rapport angående vad ett avslutat sjukfall innebär:

”Ett sjukfall kan avslutas genom att den försäkrade inte ansöker om mer sjukpenning. Det kan också avslutas genom att Försäkringskassan avslår en ansökan om fortsatt sjukpenning.”

Många hävdar att de ökade avslagen hör samman med hur regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan utformats, och att myndigheten för att nå målet gör striktare bedömningar. Så här ser texten ut i regleringsbrevet från 2016:

”Försäkringskassan ska även verka för att sjukpenningtalet i december 2020 inte överstiger 9,0 dagar.

Försäkringskassan hävdar dock att det är deras förstärkta arbete med sjukskrivningsprocessen står bakom de sänkta sjuktalen, inte striktare bedömningar:

”Sedan 2015 har Försäkringskassan arbetat med att stärka handläggningen av sjukpenningen. I jämförelse med 2015 ser vi att avslagen på initial ansökan om sjukpenning blivit vanligare, vilket troligen är kopplat till en ökad kvalitet i handläggningen. Under samma period ser vi både att de bedömningar som ska göras vid rehabiliteringskedjans tidsgränser görs i tid i större omfattning, och att andelen av dessa bedömningar där sjukfallet avslutas har ökat. Dessa tre förändringar pekar på att det är arbetet med att stärka handläggningen som främst har bidragit till att hålla nere antalet nya sjukfall och minska längden på de pågående sjukfallen.”

Prognosen visar att regeringens mål om ett sjukpenningtal (genomsnittligt antal sjukskrivningsdagar per försäkrad och år) på 9 dagar per försäkrad ser ut att nås redan inom ett år.

Aktivitets- och sjukersättning:

När det gäller prognosen för sänkta utgifter för sjuk- och aktivitetsersättning ges en förklaring som låter som att minskningen handlar om stora pensionsavgångar. Men egentligen redovisar den bara att Försäkringskassan har beviljat färre personer sjuk- och aktivitetsersättning än antalet med sjukersättning som gått i pension.

”Antalet personer med sjukersättning och aktivitetsersättning har minskat sedan våren 2017 och förväntas fortsätta att minska. Det beror främst på att antalet personer med sjukersättning blir färre. Utflödet på grund av att personer fyller 65 år har varit och prognostiseras att vara större än antalet nybeviljanden under hela prognosperioden.”

Men hur stor är då skillnaden mellan antalet avsökningar och antalet avslag?

När det gäller aktivitetsersättning har antalet ansökningar minskat något under 2016 samtidigt som antalet avslag har ökat. Majoriteten får dock sin ansökan godkänd. När det gäller antalet  ansökningar om sjukersättning har de ökat samtidigt som avslagen också har ökat. I den här gruppen får tvärtom majoriteten av de som ansöker avslag.

Att lägga diagrammen bredvid varandra som Försäkringskassan gjort i sin rapport blir missvisande då y-axens skalor är olika. I själva verket ligger antalet godkända ärenden på ungefär samma nivå när det gäller både aktivitets- och sjukersättningsärenden men både antalet ansökningar och avslag skiljer sig kraftigt åt.

I regerings regleringsbrev till Försäkringskassan finns från 2016 ett tillägg med ett måltal för antalet beviljade sjukersättningar:

”Samtidigt ska antalet nybeviljade sjukersättningar inte överstiga 18 000 i genomsnitt per år under 2016-2020.”

Enligt Försäkringskassans egna uppgifter kan vi konstatera att under tidsperioden 2011-2016 har totala antalet beviljade sjukersättningar aldrig ens överstigit 10 000 per år och de låg under 2016 strax över 5000. Målet i regleringsbrevet är alltså med råge uppfyllt redan då det sätts. Eller betyder målet i själva verket att det finns ett mycket större utrymme för Försäkringskassan att bevilja sjukersättning?

Vi kan konstatera att fler avslag på sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning samt pensionsavgångar ger sjunkande ohälsotal – men också att dessa sjunkande ohälsotal med största sannolikhet inte betyder en friskare befolkning.

Överhuvudtaget blir rapporterna om en friskare befolkning som tar sitt ursprung i statistik från Försäkringskassan otroligt märkliga då de själva hävdar att deras uppdrag handlar om arbetsförmåga.

”Vi frågar efter vilken arbetsförmåga du har – inte efter hur sjuk du är.”

Det borde alltså inte gå att dra några slutsatser alls om svenskarnas hälsotillstånd enbart genom att använda statistik från Försäkringskassan.