Att vara långvarigt sjuk innebär att bli degraderad av samhället. Att bli fråntagen makten över sig själv. Att andra oavsett kompetens och erfarenhet alltid vet bättre. Att bli betraktad som någon som inte vet sitt eget bästa.

Att vara långvarigt sjuk innebär att bli beroende av andras tolkning av ens verklighet. Att mina behov filtreras genom andras attityd och inställning. Att det som är viktigast för mig hamnar långt ner på någon annans prioriteringslista.

Att vara långvarigt sjuk innebär att placeras in i ett fack. Att se sig själv försvinna och ersättas med andras fördomar och förutfattade meningar. Att kämpa för att synas och höras, men istället nonchaleras. Att bli misstrodd och förtalad, tappa sin röst.

Jag har förlorat makten att definiera mig själv och mina egna behov. Men jag vet vem jag är och vet vilka mina behov är. Jag vet mitt bästa och jag vägrar att tystas. Att svärtas ner av andras felaktiga bild av ”såna som jag”.

Bara vi kan veta hur det är att leva i vår verklighet. Och jag tänker inte ge upp förrän vi återfår rätten att vara de som styr över våra liv.

Bild från Pixabay

Upptäck mer från The ME Inquiry Report

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.