Det finns dagar.
Överbelastningsdagar. PEM-helvetesdagar. Gjort-för-mycket-dagar.
Dagar det bara går att existera. När till och med vårvintersolen blir plågsam. Och tiden verkar stå still. Eller går extremt långsamt.
Ögonen är grumliga och svider. Smärtan dunkar i hela kroppen. I varje cell. Pressar på. Borrar in. Tankarna virvlar okontrollerat, utan att kunna landa. Förvirrande. Illamåendet böljar och pulsen rusar ännu mer än vanligt av att bara kliva upp.
Distraktion distraherar inte. Utan bara förstärker. Måste kapitulera. Acceptera. Inte forcera. Andas. Stå ut. Stanna kvar.
Söker mörker. Extra värme. Horisontalläge. Blundar. Existerar.
Och väntar.
Upptäck mer från The ME Inquiry Report
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
