Öppet brev till Nils Öberg, generaldirektör för Försäkringskassan

Jag hade egentligen tänkt skriva till dig angående ditt uppdrag att öka förtroendet för myndigheten, och hur ni verkar ”glömma bort” att ni också måste få oss som är beroende av Försäkringskassan med på tåget. Men eftersom jag har så svårt att sluta tänka på att uttalade tankar på att skada sig själv eller ta sitt liv i mötet med er personal hanteras och registreras som trakasserier, får detta brev en något annan men ändå kanske närliggande vinkel.

För jag undrar vad detta egentligen säger om myndighetens människosyn? 

När du tillträdde som generaldirektör för Försäkringskassan i maj 2018 ägnade du en stor del av presskonferensen[1] åt att tala om den ökade andelen hot, trakasserier och våld som personer på myndigheten utsätts för, men utan att med ett enda ord nämna att det i detta även räkas in när människor uttrycker tankar på att skada sig själv.

I en artikel i facktidningen Karriär[2] kan vi förstå att uttalanden om att vilja skada sig själv eller ta sitt liv räknas in under trakasserier mot personalen vilket i sin tur hamnar under det vidare begreppet ”otillåten påverkan”. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) definierar otillåten påverkan som ett dysfunktionellt möte mellan en myndighetsperson och en klient[3]. Man förklarar vidare att:

”Ordet otill­låten signalerar att klienten reagerar på tjänstemannens agerande på ett inte fullt acceptabelt sätt. I otillåten påverkan ingår således inte att den externa kunden eller klienten tillvaratar sina rättig­heter att komplettera sitt ärende, begära omprövning, överklaga eller visa missnöje som inte överstiger organisationernas service­ skyldighet.”

I samma rapport anges att de tre största kategorierna av trakasserier på Försäkringskassan är självmordshot, obehagliga telefonsamtal och skuldbeläggning. Men även andra myndigheter räknar in självmordshot som trakasserier:

”Att en kund eller klient uppger att den eller någon annan ska begå självmord på grund av myndighetens agerande uppges vara den vanligaste formen av trakasserier mot tjänstemän på flera myndigheter.”

I rapporten finns ett exempel från en annan myndighet på hur detta kan se ut i praktiken:

”När vi kommer ut kanske vi presenterar ett stort skattekrav, vi har tömt bankkonton, vi har säkrat fastigheter, vi börjar titta på lösöre, då är det ju inte så sällan vi möts av reaktionen ”det finns inget för mig kvar att leva för”. Den typen av hot förekommer rätt ofta faktiskt.”

När det gäller trakasserier i form av skuldbeläggning tas följande exempel:

”I intervjuer med tjänstemän på exempelvis utbetalande organi­sationer framkommer en bild av att skuldbeläggande även kan uppstå när rätten till ersättning upphör. I de fallen förekommer att externa kunder eller klienter gråter eller är arga, vilket kan uppfattats som försök till påverkan.”

Vi kan alltså konstatera att om en person i mötet med Försäkringskassan gråter, är arg, uttrycker tankar på att skada sig själv eller ta sitt liv så kan detta ur myndighetens synvinkel bedömas trakasserier och otillåten påverkan. 

I en debattartikel i Dagens Samhälle från 2016[4] uttrycker en försäkringsdirektör till och med att Försäkringskassan har nolltolerans mot otillåten påverkan, varav då trakasserier är en del. Ändå verkar detta bara öka. Varför? I en artikel i facktidningen Karriär från 2018[5] berättas om att hot och trakasserier ökat med 175% under en femårsperiod. I en annan artikel i tidningen Arbetet från 2012[6] har man tittat specifikt på självmordshot och konstaterat en dramatisk ökning på 3000% mellan 2008 till 2012, och ser där ett tydligt samband med regelförändringar i sjukförsäkringen (dvs rehabkedjan och stupstocken).

I en rapport om sjukförsäkringen från 2019 skriver LO om de senaste årens ökade avslag:

”Konsekvensen blev att andelen personer som fick sin sjukpenning indragen ökade kraftigt (se nedanstående diagram från ISF-rapport 2018:12, s. 19). År 2014 låg andelen som fick sin sjukpenning indragen totalt på 1,2 procent, vilket motsvarar 5 855 personer. Därefter har andelen indragningar ökat dramatiskt. År 2017 fick 5,8 procent indragen sjukpenning, vilket innebär en flerdubbling och motsvarar 26 587 försäkrade. Ökningen handlade framför allt om att fler gick miste om sin sjukpenning redan efter ett halvt år.” 

Om vi nu redan tidigare sett att ökade avslag i sin tur gör att människor i högre grad uttrycker tankar på självskada och självmord till personalen på Försäkringskassan – och vi vet att detta registreras som trakasserier – finns det goda skäl att tro att ökningen av trakasserier och hot som du pratar om på presskonferensen har en koppling till de ökade avslagen på sjukpenning från 2016 och framåt. Vi vet dessutom att både sjuk- och aktivitetsersättning och assistans samtidigt också har omfattats av allt snävare bedömningar.

Att bli skadad, sjuk eller att vara funktionsnedsatt kan begränsa arbetsförmågan och kräva kontakt med Försäkringskassan, men är också vanliga orsaker till att hamna i en kris. Att få avslag på exempelvis sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning eller assistans kan förstärka denna kris eller utlösa ytterligare en. Det innebär att personal på Försäkringskassan i hög grad möter människor i kris.

En kris är en normal reaktion på en svår situation. Den kan uppkomma av såväl långvarig påverkan av omständigheter som man inte haft tillräckligt inflytande över som av plötsliga och oväntade händelser. Den kan också utlösas av att hamna i situationer eller känna av krav som man upplever att man inte klarar av. Hur människor reagerar i en kris är olika och hur en person mår förändras med tiden. I chockfasen blir vissa passiva medan andra får panik. Det kan vara svårt att ta till sig information och man kan tänka och handla ologiskt. Reaktionsfasen kan ge ångest och starka känslor som rädsla, ilska, skuld och sorg, men starka känslor är också vanligt i bearbetningsfasen.[8] En kris kan leda till ökad självmordsrisk där självmordstankar, självmordsimpulser och självmordsförsök kan bli konsekvensen.[9][10] Men sjukdom i sig själv är också en riskfaktor för självmord[11]:

”Förekomst av två eller flera psykiatriska diagnoser samtidigt, som exempelvis depression, personlighetsstörning och riskbruk, ökar suicidrisken markant. Självmordsrisken är också ökad vid svår somatisk sjukdom med funktionsinskränkning och svår smärtproblematik.”

Vi kan alltså konstatera att en stor del av personerna som står i regelbunden kontakt med Försäkringskassan med största sannolikhet har en hög suicidrisk, både på grund av sjukdom och pågående kris. En risk som självklart ökar vid negativa beslut och besked. Naturligtvis kan det upplevas hotfullt och vara psykiskt påfrestande för Försäkringskassans personal att möta människor i kris som reagerar med självmordstankar på ett beslut de tagit eller levererat. Men är det verkligen rimligt att hantera det som otillåten påverkan och trakasserier? Har någon undersökt hur synen på och bemötandet vid krisreaktioner påverkas när dessa reaktioner görs till något otillåtet och onormalt? Borde man inte kunna minska upplevelsen av hot mot den egna personen hos personalen om myndighetens fokus i högre grad lades på att det handlar om en krisreaktion, i stället för att som nu lära in att ”en person i kris är ett hot mot mig”.

Hot, hat och trakasserier mot myndighetspersonal är aldrig acceptabelt. Men att utsatta människors normala krisreaktioner görs till ett arbetsmiljöproblem och likställs med kriminellt beteende är både okunnigt och totalt orimligt – och definitivt inget som ökar förtroendet för Försäkringskassan. Precis som Nils Öberg menar att Försäkringskassan behöver bli bättre att kräva respekt för komplexiteten i de beslut personalen tar, så kräver vi att Försäkringskassan blir bättre på att visa respekt för den svåra livssituation som skadade, sjuka, funktionsnedsatta och krisdrabbade personer lever med varje dag.

Skamma oss inte för att vi gråter, blir arga eller tappar hoppet! För ett avslag kan faktiskt innebära att livet kastas omkull. Det blir ett hot mot hela ens existens. Och i den situationen är det fullkomligt normalt att en människa reagerar.

---

Den som är intresserad av att fördjupa sig i vad de ökade avslagen fått för konsekvenser för de drabbade individerna kan med fördel läsa statsvetare och forskare Niklas Altermarks text, som beskriver delar av hans forskning om sjukförsäkringen gällande svårt kroniskt sjuka: ”Enskilda fall? Vittnesmål från sjukförsäkringens insida.”

Läs också de över tre hundra personliga berättelserna om hur avslag går till, motiveras och får för konsekvenser i människors vardag som finns samlade på aktionen #116omdagens hemsida.

Sök hjälp och stöd om du eller någon i din närhet har tankar på att skada sig eller ta sitt liv – via Suicide Zero finns en sammanställning av viktiga kontaktuppgifter: Här kan du få hjälp.

---

Referenser:

1. Respekt är något man förtjänar – Mitteremitage blogg, 2019-05-02
2. Kraftig ökning av hot mot Försäkringskassan – Tidningen Karriär, 2018-06-12
3. Otillåten påverkan mot myndighetspersoner – BRÅ, Rapport 2016:13
4. Hoten mot personalen är obehagliga – Dagens Samhälle, 2016-09-09
5. Kraftig ökning av hot mot Försäkringskassan – Tidningen Karriär, 2018-06-12
6. Allt fler utförsäkrade hotar med självmord – Tidningen Arbetet, 2012-04-27
7. Sjukförsäkringen behöver repareras – Kjell Rautio LO, 2019
8. Att hamna i kris – 1177 Vårdguiden, senast uppdaterad 2017-01-17
9. Självmord går att förebygga – 1177 Vårdguiden, senast uppdaterad 2018-02-22
10. Kris och krisreaktion – Mind, senast uppdaterad 2017-10-20
11. Fakta om självmord – Suicide Zero

---

Bild: Montage av pressfoton från Försäkringskassan