I frustration över Försäkringskassans konstanta förnekande av min verklighet har jag ibland slängt ur mig att jag skulle vilja ge dem tillgång till min GPS-data på mobilen, eller mina kontoutdrag. För det skulle garanterat bekräfta bilden av en person som inte lämnar sitt hem, eller ens rör sig särskilt mycket i sitt hem.

Samtidigt vet jag ju att de ändå skulle kunna ifrågasätta sanningshalten. För allt går att manipulera. Rent teoretiskt sett skulle ju min mobil kunna ligga hemma medan jag är ute på äventyr och jag skulle kunna ha ett undangömt förråd av kontanter att använda. Och framför allt. Varför i hela friden ska allt jag gör eller inte gör kontrolleras och misstros. Varför ska alla sjuka utmålas som potentiella fuskare. För det är där vi hamnat idag.

Jag skrev ett inlägg på Facebook igår:

”Idag har Aftonbladet en bra ledartext som kritiserar Försäkringskassans absurda reklam. Men eftersom de samtidigt väljer att tjäna pengar på just denna reklam väljer jag att inte dela deras ledartext. Samma dag som ledartexten kritiserar Försäkringskassan väljer Aftonbladet dessutom att publicera en sjuka-fuskar-artikel på första plats. Fusk ska bekämpas, men artiklar av den här typen anspelar bara på sjukförsäkringsretoriken och riskerar därför att göra det ännu svårare för svårt sjuka människor i en utsatt position. Det är ingen hjälp för oss som blivit utsparkade ur sjukförsäkringen trots att arbetsförmåga saknas. Tyvärr är det heller inte första gången artiklar av det här slaget publiceras i samband med artiklar som öppet kritiserar Försäkringskassan eller visar upp problematiska konsekvenser av avslag. Och med ett sådan publiceringsmönster tappar tyvärr även bra texter trovärdighet.”

Och som jag misstänkte. Som ett brev på posten kommer reaktioner där fusk-artikeln används som argument för ”hårdare tag” mot ALLA som behöver stöd från samhället. Inte bara från privatpersoner, utan från företrädare från politiska partier som har potentiell makt att faktiskt göra verklighet av sina förslag. Som förut har gjort förändringar i villkoren för exempelvis sjukpenningen som faktiskt ligger till grund för den situation vi har idag, eftersom den politiska makten som tog över har valt att behålla och sedan fortsatt i samma spår.

Igår skrev moderaterna på Twitter:

”Vi vill stoppa bidragsfusket, med fler oanmälda hembesök. Den som inte accepterar hembesök ska inte ha rätt till stöd. Håller du med? 👍”

Anmärkningsvärt är att man inte nöjer sig  med att presentera sin ståndpunkt – utan även eldar på till allmän hets i frågan. Det får mig att må illa.

Vad är det som säger att man skulle kommer åt fusk med oanmälda hembesök? Och om det inte fungerar, blir nästa steg krav på att acceptera fotboja, gps-mätare och webbkameror för att kunna få det stöd man behöver?

Eller varför inte eskalera det till ett angiverisamhälle där alla förväntas spionera på och anmäla varandra, och belönas för det?

BIld av Nicola Giordano från Pixabay

Upptäck mer från The ME Inquiry Report

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.