Covid-19 är en ny sjukdom. Den är inte ens ett år gammal. Vi vet att det är ett virus och i grova drag hur sjukdomen ter sig. Tror vi. Det finns idag ingen botande behandling och vi har sett att människor kan bli mycket svårt sjuka. Det är långa vårdtider och vi har förstått att många kommer behöva längre perioder av rehabilitering utöver detta för att återfå funktion. Med detta följer ett behov av en lång tids sjukskrivning för de sjuka i arbetsför ålder. 

Igår på Folkhälsomyndighetens presskonferens aviserade Socialstyrelsen att de kommer att öka informationspaketet kring rehabilitering ytterligare. För att minska problem relaterat till sjukförsäkringen för covid-19-sjuka kommer man komplettera det försäkringsmedicinska beslutsstödet med information om covid-19:

”Vi har också funnit anledning att besluta att komplettera det här rehabpaketet med en femte del och det är utifrån en insikt om att det har varit långa vårdtider och man kan behöva ett annat stöd när det gäller sjukskrivning. Så att det försäkringsmedicinska beslutsstöd som är till stöd för både Försäkringskassan och sjukskrivande läkare och som Socialstyrelsen förvaltar kommer att kompletteras med information avseende covid-19 för att förtydliga både för profession och kassan vad som gäller för den här sjukdomen och se till att det oftare blir rätt från början och minska möjligheterna till krångel för patienten både med intyg och med sjukersättning.” (Socialstyrelsen på FHMs presskonferens den 15/5-20)

Covid-19 är en sjukdom där det för närvarande varken finns särskilt mycket evidens eller beprövad erfarenhet. Och även om forskning pågår och man de facto behandlar patienter – är det mesta fortfarande i sin linda. Men trots avsaknad av evidens och beprövad erfarenhet är alltså Socialstyrelsen mycket angelägna att tala om för vården och Försäkringskassan vad som gäller för att minska krångel med intyg och ersättning från sjukförsäkringen.

Det är väl alldeles förträffligt att man månar om att en svårt sjuk grupp patienter ska slippa helvetet Försäkringskafan kan skapa (det önskar jag ingen), men jag kan inte låta bli att känna att det skorrar erbarmligt falskt på flera punkter. För idag är det ett faktum att många svårt sjuka människor råkar ut för extrema problem med sjukförsäkringen trots att det finns ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd för diagnosen hos Socialstyrelsen.

När det gäller Myalgisk Encefalomyelit (ME), en diagnos där de mildast sjuka har en aktivitetsnedsättning på minst 50% och där de allra flesta sjuka inte klarar av att arbeta alls, har Socialstyrelsen dessutom – tvärt emot fallet med covid-19 – lagt ner arbetet med att ta fram ett beslutsstöd för sjukskrivning med hänvisning till att evidens och beprövad erfarenhet saknas.

”Den systematiska översikten från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) redovisar att de vetenskapliga underlagen vad gäller behandlingsinsatser i de relevanta studierna är otillräckliga. Därutöver visar Socialstyrelsens kartläggning att det inte heller är möjligt att dra slutsatser om åtgärdernas nytta utifrån beprövad erfarenhet, då förutsättningar för konsensus bland kliniska områdesexperter saknas. Socialstyrelsen bedömer därför att det i nuläget inte är möjligt att ta fram nationellt kunskapsstöd med generella råd på området som vården efterfrågar. De grundläggande förutsättningarna för att arbeta vidare med FMB (försäkringsmedicinskt beslutsstöd) för diagnosen ME/CFS saknas också. Socialstyrelsen vill understryka att sjukskrivning kan vara rätt behandlingsåtgärd, men inga generella rekommendationer kan ges.” (Socialstyrelsens utredning om ME från 2018)

När det gäller ME nöjer sig Socialstyrelsen alltså med att konstatera att bedömningen av behovet av sjukskrivning måste vara individuell, vilket egentligen är precis det som gäller för alla diagnoser som sätter ned arbetsförmågan. För oavsett om det handlar om ME, covid-19, utmattningssyndrom eller cancer kan behoven av att vara sjukskriven se olika ut hos olika personer med samma sjukdom. ”Krånglet” vi sjuka möter i relation till sjukförsäkringen behöver sannerligen åtgärdas, med att tro att det går att minska genom ytterligare försäkringsmedicinska beslutsstöd är synnerligen naivt. Som det är idag tolkar Försäkringskassan allt till sin egen favör oavsett om det är riktlinjer, forskning eller intyg. Så ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd är tyvärr ingen garant för att det ”oftare blir rätt från början”.

Mycket verkar kunna snabbutredas och fixas när det gäller covid-19. Där tidigare inga pengar funnits öppnas nu den stora plånboken och sådant som sagts vara omöjligt sker plötsligt på häpnadsväckande kort tid. I det här fallet är jag dock tveksam till om det kommer få förväntat resultat. Om Försäkringskassan kommer ge covid-19-sjuka ett annat bemötande än andra långvarigt sjuka återstår att se. Men om man gör det är det nog troligare att det beror på helt andra faktorer, som att de som sitter på makten bestämmer sig att ge Försäkringskassan särskilda riktlinjer för personer med covid-19 eller tar tag i de grundläggande problemen i sjukförsäkringssystemet på något sätt.

Oavsett hoppas jag att vi andra långtidssjuka som råkat ur för extremt ”krångel” i mötet med Försäkringskassan under lång tid också inkluderas. För trots att i det akuta läget kan vara helt nödvändigt att ge förtur till en viss grupp sjuka är det ohållbart på lång sikt.

(Personen från Socialstyrelsen pratade om ”krångel för patienten både med intyg och med sjukersättning” på presskonferensen men jag har i texten antagit att personen menar sjukpenning alternativt ersättning från sjukförsäkringen. Jag har nämligen svårt att tro att man redan i detta skede funderar på sjukersättning till personer med covid-19.)

BIld av Jana Schneider från Pixabay

Upptäck mer från The ME Inquiry Report

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.