Inga undantag tack!

Pandemin blixtbelyser många problem i vårt samhälle. Problemen är inte nya, de framträder bara ännu tydligare i ett nytt ljus. I skenet av en ny sjukdom som drabbar stora delar av befolkningen samtidigt.

Detta gäller i allra högsta grad också sjukförsäkringen.

Därför är det ytterst problematiskt att Svenska Covidföreningen nu går ut så hårt och kräver undantag för personer med långtidscovid i en debattartikel i Aftonbladet. Även Vänsterpartiet har gjort liknande utspel.

Jag vill inte gå i polemik med andra sjuka när det gäller sjukförsäkringen för vi sitter tyvärr i samma båt. Men det är extremt problematiskt att man på det här sättet kräver undantag för en viss diagnos. För att säga att personer med covid behöver ett undantag är samtidigt att säga att vi andra som inte har covid men får avslag med samma motiveringar förtjänar detta. Det är som att hävda att de behöver räddas ur den där trasiga och läckande båten mitt i stormen – men inte vi.

För nej, långtidscovid i relation till sjukförsäkringen är inget ”annat”. Visst, det är en annan sjukdom – en helt ny sjukdom – men Försäkringskassans resonemang är samma (jävla) skit som de för gentemot alla andra diagnoser som de anser inte uppfyller kriterierna för sjukpenning. Och konsekvenserna för den enskilde är lika illa och akuta att åtgärda. Sedan 2016 har avslagen ökat kraftigt och sammantaget har snart 200 000 människor fått avslag på eller indrag av sjukpenning trots att de har intyg från läkare.

Problemet är inte covid-19 utan hur Försäkringskassan administrerar sjukförsäkringen!

I artikeln framhålls bland annat att det har skapats ett undantag för avslag på sjukpenning vid dag 180, som konsekvens av pandemin, som fungerar för alla andra diagnoser utom långtidscovid. Men trots just detta undantag hade avslagen vid dag 180 ökat med 70% under mars, april och maj i år jämfört med året innan. Så undantaget verkar inte fungera något vidare.

Dessutom är problemet att Försäkringskassan ger avslag med hänvisning till att utredning eller behandling inte har kommit till stånd inom rätt tidsgränser inget nytt som uppkommit på grund av pandemin. Även detta är ett gammalt problem.

Så här skrev aktionen #116omdagen då undantaget infördes i våras:

På #116omdagen finns mängder av berättelser kring hur Försäkringskassan tidigare inte haft några som helst problem med att varken avslå sjukpenning under väntan på rehabilitering, eller avbryta en pågående rehabilitering. Då var det ingen som sa åt Försäkringskassan att de agerade fel. Kontrasterna gör ont, fruktansvärt ont.

Det är en oerhörd skillnad på att säga att situationen för de långtidssjuka i covid-19 belyser ett problem som redan finns jämfört med att kräva särlösningar. Tyvärr verkar en del tänka att man kan lösa grundproblemen genom att kräva undantag för en viss grupp. Men jag tror att man i själva verket bara riskerar att göra det värre för de som inte omfattas av undantagen.

En annan sak Svenska Covidföreningen tar upp i sin debattartikel är problemet med att Försäkringskassan kräver objektiva fynd:

Sjukförsäkringssystemet är inte uppbyggt för denna extraordinära situation, där vården inte kan leverera de utredningar och objektiva fynd som sjukförsäkringen efterfrågar.

Att Försäkringskassan kräver objektiva fynd i fall där sådana inte går att få fram är inget nytt, det gör man sedan flera år tillbaka på ren rutin. Trots att deras egen handledning säger att detta bara kan krävas så långt det är rimligt och möjligt och trots att det finns vägledande domar som hävdar motsatsen.

Jag har själv ett antal domar från Förvaltningsrätten som ger mig rätt till sjukpenning just eftersom domstolen menar det är orimligt att kräva objektiva fynd vid diagnoser som inte låter sig mätas på det sättet.

Enbart den omständigheten att det finns få objektiva fynd medför emellertid inte att den enskilde saknar rätt till ersättning. Även den övriga utredningen måste beaktas vid bedömningen. (Utdrag ur en av mina domar)

I mitt fall fortsätter Försäkringskassan ändå avslå sjukpenning i efterföljande ärenden med hänvisning till samma typ av motiveringar som Förvaltningsrätten redan dömt ut, trots att jag är svårt sjuk och mestadels sängliggande. Vid det här laget har vi kämpat i tre och ett halvt år för att få den ersättning vi vet att jag har rätt till.

Återigen: Det är inte långtidscovid som är problemet utan Försäkringskassans tillämpning av lagen.

Vi kan inte agera som att problemen personer med långtidscovid möter i sjukförsäkringen är nya. För det stämmer inte. Däremot kan vi konstatera att ännu en grupp svårt sjuka människor riskerar att drabbas av gamla redan kända problem.

Vi kan inte säga att sjukförsäkringen fungerar för alla sjuka utom de med covid-19. Det vore att göra en direkt felaktig analys. Genom att kräva undantag för en diagnos ogiltigförklarar man samtidigt lidandet hos de tiotusentals människor med andra diagnoser som hittills fått och får avslag på samma grunder.

Det vi behöver är att Försäkringskassan gör bedömningar som ligger i linje med lagen och sjukförsäkringens intentioner: Att ge ekonomisk trygghet åt de som inte kan arbeta på grund av sjukdom – oavsett diagnos!

---

BIld av Christo Anestev från Pixabay