Jag skulle vilja skriva något med anledning av att media så sällan granskar eller ifrågasätter Försäkringskassans gensvar på kritik av sjukförsäkringen och vad det får för konsekvenser.

Den senaste tiden har Försäkringskassan uttalat sig angående att personer med långtidscovid får avslag på sjukpenning och gett sin förklaring till vad detta beror på. Cecilia Udin Nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan sa häromdagen:

Det är en ny sjukdom som vi saknar kunskap om och sjukförsäkringen är då inte anpassad för den här situationen.

Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg har tidigare pratat om att covid-19 har ”överrumplat hela systemet” och hänvisat till att det handlar om en ny sjukdom där kunskap saknas.

Gemene man utan större insyn i hur det är att vara sjukskriven tror förmodligen att det här är en korrekt förklaring till varför personer med långtidscovid får avslag på sjukpenning trots att arbetsförmåga saknas. För det är ju totalt ologiskt att en person som behöver vara sjukskriven inte får vara det. Och det är väl självklart att en ny sjukdom under en pandemi kan ställa till det. Eller hur?!

Vi som varit med ett tag i sjukförsäkringsvängen förstår däremot direkt att detta bara är en i raden av Försäkringskassans försök att undkomma kritik. En ny variant av sjukförsäkringsfloskler som används för att invagga folk i att systemet egentligen är rättssäkert och robust. En retorisk krumbukt.

Flosklerna är en fasad utåt. Ett välslipat försvar som upprepas gång på gång tills det blir till en etablerad sanning i gemene mans medvetande. En tjock mur vi sjuka får kämpa för att ta oss igenom när vi försöker berätta om vad vi varit med om. Där vi ifrågasätts på grund av Försäkringskassans kommunikation.

Retoriken är nämligen ofta extremt förminskande mot oss sjuka. Den får oss att framstå som okunniga, lata, krisande och i stor omfattning fuskande personer som anser oss vara felaktigt behandlade på grund av de orealistiska förväntningarna vi har på sjukförsäkringen.

När man läser Niklas Altermarks bok Avslagsmaskinen förstår man att en del av dessa flosker också fungerar som ett enande klister internt i organisationen. Och att det upprepats så intensivt från ledningshåll att samma fraser återkommer i hans intervjuer med handläggarna.

Jag har bläddrat bakåt bland mina sparade artiklar och tänkte ge er några exempel på hur Försäkringskassan bemöter kritik. I denna finns inga TV-intervjuer med, inte heller sånt som finns bakom betalvägg. Se det därför som ett smakprov, inte en heltäckande analys.

1. Det första jag vill lyfta fram är att Försäkringskassan bemöter kritik genom att framhäva sig själva. Allt det här följer samma (floskel)tema: Vi har blivit bättre!

Jag skulle snarare säga att vi har bättre kvalitet i våra utredningar och beslut och det kan i vissa fall leda till att fler får avslag jämfört med tidigare. (Karin Olsson, områdeschef avdelningen för sjukförsäkringen, Försäkringskassan 2017-11-06)

Lars-Åke Brattlund, chef för sjukförsäkringen hos Försäkringskassan, håller inte med om att myndigheten är tuffare mot sjukskrivna i dag. Han menar i stället att myndigheten har blivit bättre på sitt jobb, vilket förklarar de ökande avslagen. (2017-12-11)

Enligt Försäkringskassan beror de ökade antalet indragna sjukpenningar på att myndigheten anställt fler handläggare som kan pröva ärendena. (2018-01-19)

Vi har på senare tid i större utsträckning gjort de utredningar vi ska i tid, så nu gör vi det vi ska enligt gällande regelverk. Det har visat sig nu att vi hittar fler med arbetsförmåga runt dag 180. (Karin Olsson arbetar nationellt med tillämpningsfrågor inom sjukförsäkringen på Försäkringskassan, 2018-02-22)

Vi har hört att man uppfattar att vi har blivit hårdare, men det vi har blivit är snarare mer korrekta. Det har tillskjutits medel från regeringen för att vi ska hinna med vårt arbete. (Lars-Åke Brattlund, försäkringsdirektör och avdelningschef för sjukförsäkringen på Försäkringskassan, 2018-03-22)

Cecilia Udin, nationell samordnare för sjukförsäkringen på Försäkringskassan, håller däremot inte med om att de kräver för mycket av de sjuka.– Vi har inte höjt beviskraven, däremot har vi sett till att vi har ett bra beslutsunderlag för att bevilja det. (2018-05-14)

Vi gick utanför vad lagstiftningen medgav för några år sedan, vi var mer generösa då. Då påverkar det förtroendet när vi sedan gör korrekta bedömningar och upplevs som icke-generösa. (Maria Hemström Hemmingsson, generaldirektör Försäkringskassan, 2019-03-03)

Har ni blivit tuffare? – Nej, jag tycker inte det. Sett till de höga siffror vi haft tidigare så var det sannolikt många som inte hade rätt till sjukpenning eftersom de kunde ta ett annat jobb. Så ni följde inte era egna regler? – Vi hann inte göra bedömningarna i alla ärenden, så på det sättet så gjorde vi inte det vi skulle, men vi fick förstärkningar och nu ligger vi rätt och har en bra balans. (Ingrid Nilsson, områdeschef för Försäkringskassan i Norrbotten, 2019-04-25)

2. Nästa sätt vi kan se att Försäkringskassan bemöter kritik på är genom att distansera sig. Detta följer (floskel)temat: Vi gör bara vad vi måste!

Vi kan inte göra på annat sätt. Vi har en lag att förhålla oss till och vi måste göra våra bedömningar på ett korrekt sätt. Man kan mycket väl uppleva sig själv förhindrad och sjuk men det behöver inte betyda man har rätt till ersättning. (Marie-Helen Lindström, områdeschef Försäkringskassan i Värmland, 2017-11-21)

Det är inte Försäkringskassans roll att utpeka något specifikt arbete. Vi följer bara lagen och rådande rättspraxis. (Cecilia Udin, nationell samordnare på Försäkringskassan, 2017-12-18)

Jag förstår att den bedömningen känns tuff. Men det går inte att vi som myndighet av medkänsla gör en bedömning som inte är rättssäker. Det är så här lagen ser ut och vi kan inte göra annat än att tillämpa den lika för alla. (Karin Olsson, områdeschef på avdelningen för sjukförsäkring vid Försäkringskassan, 2018-01-06)

3. Den tredje saken jag vill lyfta handlar om hur Försäkringskassan bemöter kritik genom att bagatellisera omfattningen av det kritiken gäller. (Floskel)temat är: Vi avslår väldigt lite!

Många säger rentav att vi fortfarande har en för generös sjukförsäkring och de flesta av alla som ansöker om sjukpenning får den också initialt. Sedan är det omkring 5, 8 procent av alla som får avslag i ett pågående ärende. Men de flesta beviljas. (Cecilia Udin, nationell samordnare, Försäkringskassan, 2018-07-02)

Försäkringskassan beviljar idag 97 procent av alla nya ansökningar om sjukpenning. Andelen avslag under pågående sjukfall uppgår till 5,5 procent, att jämföra med 6,0 för 2017. Det här är siffror som talar sitt tydliga språk – vi har en trygg och fungerande sjukförsäkring. (Maria Hemström Hemmingsson, generaldirektör Försäkringskassan, 2019-02-10)

97 procent av de som ansöker om sjukpenning får den beviljad, och vid uppföljande bedömningar får 94,5 procent behålla den. Sjunkande regionala skillnader och en låg ändringsfrekvens av överklagade beslut i domstol indikerar att vi ligger rätt i våra bedömningar. (Försäkringskassan, 2019-06-13)

4. Den fjärde saken är lite udda – men viktig eftersom den visar vilka underliggande värderingar som styr myndigheten. Försäkringskassan bemöter kritik genom att framhäva att de gör gott och hävdar: Vi vet vad som är bäst!!

Är du orolig för att de låga sjuktalen ska bli högre? – Det kan leda till fler människor blir sjukskrivna och vi vet att de då kan fastna i ett bidragsberoende och ett utanförskap. Det ororar oss eftersom sjukskrivningar inte alltid är den bästa vägen för att bli frisk. (Maria Hemström Hemmingsson, generaldirektör Försäkringskassan, 2019-05-03)

5. Det femte och sista temat handlar om att Försäkringskassan på olika sätt bemöter kritik genom att skuldbelägga kritiker. Kontentan här är att: Alla andra gör fel!

Sjuka har svårt att förstå:

Karin Olsson, områdeschef på avdelningen för sjukförsäkring vid Försäkringskassan, säger att reglerna delvis är snåriga och att hon förstår att de kan ”upplevas svåra för individen att ta emot”. (2018-01-06)

Sjuka har svårt att acceptera att de måste byta jobb:

Det här är en försäkring som ställer väldigt höga krav. Det kan vara svårt att ta till sig att jag inte kan vara sjukskriven längre och försöka komma tillbaka till mitt gamla jobb utan förväntas ta något annat. (Karin Olsson arbetar nationellt med tillämpningsfrågor inom sjukförsäkringen på Försäkringskassan, 2018-02-22)

Medborgare har dålig kunskap och media vinklar saker:

Förtroendet för Försäkringskassan är instabilt och för lågt, enligt myndighetens årsredovisning. Generaldirektören hävdar att vinklad medierapportering och dålig kunskap bland medborgarna är delförklaringar. Vi har varit dåliga på att förklara vårt uppdrag och att nå ut med det i medierna. Och det har varit mycket rapportering om enskilda fall och människor som befinner sig i mycket utsatta situationer. (Maria Hemström Hemmingsson, generaldirektör, Försäkringskassan, 2019-03-03)

Människor har dålig kunskap om och felaktiga förväntningar på sjukförsäkringen:

Jag tror att det behövs en ökad kunskap om hur socialförsäkringen är konstruerad och vilka villkor som måste vara uppfyllda för att man ska ha rätt till ersättning. Det är inte bra för någon om det finns en klyfta mellan förväntningarna på socialförsäkringen och hur lagen är formulerad – och jag upplever att det gör det i dag. (Maria Hemström Hemmingsson, generaldirektör Försäkringskassan 2019-03-22)

Människor har fel bild av sjukförsäkringen:

Våra beslut har stor betydelse för enskilda och det är bra och viktigt att media granskar hur vi sköter vårt uppdrag. Men det är också viktigt att vi förklara varför vissa inte beviljas ersättning, så att människor förstår hur lagen är utformad. Om man inte vet det är det lätt att få en bild av att socialförsäkringen är trasig eller urholkad. Det är den inte, men den har villkor som måste vara uppfyllda för att man ska ha rätt till ersättning. Om bilden av att socialförsäkringen inte längre fungerar blir en allmän sanning får det negativa effekter på människors känsla av trygghet. Vi märker en tydlig – onödig – oro hos många försäkrade över om man över huvud taget kommer att få sin sjukpenning. Detta trots att 97 av 100 vid första ansökan om sjukpenning får den beviljad. Vi ser också en ökning av hot och trakasserier av anställda på Försäkringskassan, vilket är fullkomligt oacceptabelt. (Maria Hemström Hemmingsson, generaldirekör Försäkringskassan, 2019-05-15)

Jag vill betona att avslag handlar om så mycket mer än ett inkomstbortfall. Det handlar om att få hela ens existens ifrågasatt. Både personligt i avslagsprocessen men också genom den officiella kommunikationen. Det är som att tvingas ut som soldat – och såras svårt – i ett krig som motståndaren förnekar ens existerar.

Niklas forskning och boken Avslagsmaskinen visar att kritiken Försäkringskassan fått under åren i allra högsta grad varit berättigad. Men Försäkringskassan står tillsynes orubblig och fast. Sanningen är att de hanterar kritik precis som sekter gör. De utmålar kritiker som okunniga och onda medan man upphöjer sig själv som bärare av den enda sanna kunskapen. Upplysta och utvalda.

Och distanserar sig på det här sättet ännu mer från omvärlden.

Om media aldrig granskar Försäkringskassans försvar utan nöjer sig där, kommer (sekt)bubblan bara växa sig starkare. Gemene man kommer fortsätta vaggas in i att allt är bra och den rättmätiga kritiken kommer fortsätta viftas undan som överdrivet nonsens.

I de två länkarna nedan kan du läsa Nikas Altermarks analyser av hur Försäkringskassan bemöter kritik:

BIld av Alexas_Fotos från Pixabay

Upptäck mer från The ME Inquiry Report

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.