Idag skulle jag träffat min nya läkare, men det blev avbokat igen. Läkaren berättade dock för min man i telefon att sjukpenninghandläggaren  har ringt henne och menar att vi inte kan fortsätta så här med avslag – överklagan – vinst – avslag – överklagan och så vidare. Yay! Eller?

Ska det ske måste Försäkringskassan sluta avslå med hänvisning till saker som inte har stöd i lag – som att kräva att läkaren ska kunna observera eller hitta undersökningsfynd. Det som de fått backning på i Förvaltningsrätten så många gånger nu att jag seriöst tappat räkningen.

Ingen håller nog mer med om att det är nog nu än jag. Men att börja följa lagen verkar inte vara Försäkringskassans plan. Handläggaren menar i stället att lösningen är att min läkare skriver ett nytt intyg formulerat på ett annat sätt. ”För nu har det varit samma intyg ett tag.”

Här är handläggarens önskemål till min läkare, (kopierat från läkarens dokumentation i min journal). Lägg särskilt märke till meningen: ”Det jag utöver frågorna skulle önska var att få tydliga observationer gällande X:s nedsättningar och begränsningar.”

Hej! Jag tänkte jag kan skicka de frågor jag hade tänkt bolla med dig idag. Det jag utöver frågorna skulle önska var att få tydliga observationer gällande nedsättningar och begränsingar. Dessa frågor är också angelägna att få utförliga svar på om möjligt. - Tacksam för förtydligande av din bedömning och värdering av aktuella symptom/funktionsnedsättningar utifrån anamnes och status. - Förtydligande av din patients omfattning av begränsningar i olika nödvändiga aktiviteter i vardagen, olika typer av uppgifter samt på vilket sätt hindras din patient i olika situationer. - Vilka aktuella insatser av olika yrkesroller finns i pågående behandlingsplan.

Vid förra avslaget diskuterade min man med handläggaren och hens chef om varför de fortsätter avslå med samma motivering trots Förvaltningsrättens domar. De hävdade då att intygen hade skiljt sig åt, lite, och att det var därför de inte kunde ta hänsyn till de tidigare domarna.

Nu hävdar de alltså tvärt om att läkaren måste skriva ett nytt intyg formulerat på ett annat sätt för att de eventuellt ska kunna få stopp på avslagen. För att intygen varit _för_ lika på slutet. Att min situation inte förändrats, annat till det sämre, på över tio år verkar inte spela någon roll.

Jag och min man är ju rätt vana vid att Försäkringskassan väljer argument utifrån vad som möjliggör avslag. Men min nya läkare som har begränsat med insikt i min situation litar på handläggaren och tänker förmodligen att det är den fd kollegan som skrivit ett dåligt intyg.

Läkaren sa till min man att jag nog skulle vara glad att jag fått den handläggaren, för hon verkade bra. Jag tror det när jag ser beviset: När jag får bifall i stället för ytterligare ett avslag. Så luttrad är jag.

Läkaren hade också berättat för handläggaren att planen är att söka sjukersättning för mig – varpå handläggaren krasst konstaterade att det kommer självklart inte godkännas om jag inte har godkänd sjukpenning.

Det tänker vi strunta högaktningsfullt i. Och om de avslår överklagar vi. Alltid.

BIld av kalhh från Pixabay

Upptäck mer från The ME Inquiry Report

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.