Beslutsunderlag

I ett par tidigare inlägg har jag berättat om att det saknas protokollförda beslut, en beslutande styrgrupp och skriftliga beslutsunderlag när det gäller flera avgörande projekthändelser i samverkansprojektet ”Tänk rätt från början” i region Västerbotten.

Har du inte läst dessa inlägg kan du klicka här. [Bara en fasad] [Beslutsfattare]

Enligt den information jag fått från regionen verkar det som att det enda skriftliga beslutsunderlag vi kan få tillgång till är projektansökan till Vinnova. Den skickades in den 11 maj 2021 och verksamhetschefen säger att hon använt den som underlag när hon beslutade om att projektet skulle starta. Den består av tre delar: Ett ansökningsformulär, en projektbeskrivning och ett CV för nyckelpersoner i projektet.

Ansökningsformulär:

I denna del finns uppgifter om koordinerande projektpart, dvs region Västerbotten. Det framgår att överläkaren, tillika läkare på ME-mottagningen, är projektledare och att regiondirektören är firmatecknare. Här finns också mål för projektet, en sammanfattning av projektet, lite om kön/genusperspektiv samt en del som handlar om kostnader och finansiering.

I sammanfattningen av projektet framgår bland annat att region Västerbotten ska starta en ME-klinik för utredning och rehabilitering. De tre projektparterna presenteras och deras roller klargörs. Region Västerbotten har behovet av digital rehabilitering, de samverkar med leverantören Masano Health AB och Umeå Universitet sköter utvärderingen.

Det framkommer att målet för projektet både är att hitta en fungerande form av rehabilitering för personer med ME men också ett ”gemensamt lärande” där man listar ett antal tänkta scenarion för vad projektet och utvärderingen ska landa i. Ett ”underlag för eventuell nära förestående upphandling” nämns som ett av alternativen. Det framkommer också att resultatet ska spridas till andra ME-mottagningar.

Projektbeskrivning:

I projektbeskrivningen specificeras detaljer om projektet under rubrikerna syfte och mål, behov och omvärldsanalys, innovation och lösning, potential och nyttiggörande, aktörer, jämställdhet, genomförbarhet, aktiviteter, budget och tidplan, risker och riskhantering.

I projektbeskrivningen framgår det tydligt att det är region Västerbotten och ME-mottagningen som vill testa om den här typen av behandling – ”digitaliserad högspecialiserad rehabilitering” – funkar på deras patientgrupp. Det framgår att regionen vill behandla sina patienter digitalt men inte har det som krävs för att göra det själva. De presenteras som en behovsägare ”…som ska starta upp rehabilitering för ME/CFS.”

I vissa delar av projektbeskrivningen presenteras planerna om upphandling som ett av flera möjliga alternativ men i andra delar som ett självklart ensamt alternativ där det i princip går att tolka som att processen mot upphandling startas upp i och med att projektet startar och sjösätts så fort man fått ett positivt resultat. De skriver bland annat att ”ett positivt utfall på utvärderingarna enligt ovan gör att upphandling planeras att startas omgående…”. I fas 3 ”Utvärdering, samsyn samt beslutsimplementering” som är planerad april till juni 2022 står det ”Sammanställning av process samt patientutvärdering i rapportform som presenteras på gemensamt forum. Analys och ställningstagande till upphandling.” Men upphandlingsavtalet skrevs på redan den första juli 2022 trots att projektledaren under samma tidsperiod ber Vinnova om förlängd projekttid med hänvisning till förseningar och förändringar i regionens organisation, och får det.

Det framgår att leverantören tidigare utformat rehabprogram för andra diagnoser i fysisk form och att deras digitala ”program är klara för implementeras” redan innan projektstart. Inom projektets ramar ska programmet anpassas för patientgruppen tillsammans med ME-mottagningen.

Fullständiga namn på ansvariga personer från de olika projektparterna finns med i denna del. Det gäller alltså även den person från leverantören som senare också anställs som kurator på regionens ME-mottagning. Övriga personer omnämns bara med initialer.

CV för nyckelpersoner i projektet:

I den här delen av ansökan beskrivs fem personer som nyckelpersoner och de får en grundlig presentation avseende vilka de är, vem de representerar, ansvar och roll i projektet, kompetens och till sist en motivering till att personen är en nyckelperson för projektet. Det framgår att alla utom projektledaren representerar leverantören Masano Health, även den som i projektbeskrivningen sägs representera universitetet. Efter endel googlande står det klart att fyra av de fem nyckelpersonerna var knutna till Livsmedicin när ansökan gjordes, enheten där den femte personens företag (enligt uppgifter på enhetens nu borttagna hemsida) var kund. Livsmedicin är en enhet som tillhörde arbets- och beteendemedinskt centrum när projektet startade men som i samband med att ME-mottagningen öppnade organisatoriskt flyttade över till Geriatriskt centrum. Verksamhetschef över de tre enheterna är samma person som säger sig ha tagit beslutet om att det här samarbetsprojektet skulle starta.

I och med att projektansökan innehåller tre delar ser jag tre scenarion framför mig när det gäller hur den har använts som beslutsunderlag.

1. Verksamhetschefen har bara sett ansökan utan bilagor
2. Verksamhetschefen har sett ansökan och projektbeskrivningen
3. Verksamhetschefen har sett alla tre dokument

Oavsett vilket visar beslutsunderlaget att hon har vetat betydligt mer om det här projektet och inblandade parter än det hon velat ge sken av i de offentliga uttalanden hon gjort.

En avgörande sak som jag särskilt skulle vill lyfta fram är att verksamhetschefen, överläkaren ME-mottagningen, och diverse chefer, hela tiden hävdat utåt att mottagningens uppdrag enbart omfattar utredning. Men i projektansökan säger man ju faktiskt motsatsen. Och om det nu är så att verksamhetschefen har grundat sitt beslut om starta projektet på denna ansökan så visste hon om denna motsägelsefulla information, även om hon enbart fått tillgång till en av delarna.

Jag kollade nyss lite bland gamla papper och hittade en utskrift av region Västerbottens första version av info till läkare som ska remittera patienter till ME-mottagningen. Utskriften är från den 29 oktober 2021, dvs precis vid tiden för ME-mottagningens öppnande. Där står:

”ME-mottagningen har inte behandlande eller rehabiliterande uppdrag.”

Det är alltså raka motsatsen till det som står i första stycket i första delen av projektansökan till projektet som då redan är igång i samarbete med samma mottagning.

”Det finns ingen klinik norr och Stockholm, varav Region Västerbotten har beslutat att starta upp en ME/CFS klinik med möjlighet också för utomregionspatienter att söka för utredning och rehabilitering.”

Frågan är vem de ljög för här? Läkarna som ska remittera patienter eller Vinnova? Och vad var egentligen syftet med hela den här projektcharaden? Om vi får tro det verksamhetschefen säger i en intervju i Folkbladet från i våras så ville de ha en smidig lösning på ”ME-problemet” att presentera för politikerna.

”Grundtanken var att med ett bra resultat i projektet hade vi haft en någonting att gå till politiken med, säga att så här kan vi på ett effektivt sätt erbjuda behandling.”

Men jag förstår inte riktigt hur det hon säger går ihop med planerna på att upphandla behandling så snart utvärderingen av projektet var klar. När menar hon att de tänkt gå till politikerna? Och med vad? Att utvidga en mottagnings uppdrag från att enbart utreda till att även omfatta behandling är ingen liten förändring. Jag tänker att det är en fråga som skulle behöva beredas och tas beslut om på flera nivåer, och vi vet av erfarenhet hur långsamt politikens kvarnar kan mala. Att få en ME-mottagning till stånd från första början tog fyra år.

Det här går helt enkelt inte ihop.

Dubbla budskap går verkligen som en röd tråd genom hela den här soppan. I nästa inlägg fortsätter vi på samma tema.

---

Behöver du en repetition av vad som hänt i Västerbotten eller är du nykommen läsare? Börja läsa här.