Maran S1A7: Vad omfattas av tidigare forskning? Del 1

Detta är mitt manus till avsnitt 7 i dokumentärpodden Maran. Klicka på denna länk om du vill lyssna.

Varje avsnitt i den här serien är en del av en sammanhängande berättelse. Det finns en röd tråd. Så om du inte hört tidigare avsnitt är det bra om du gör det innan du fortsätter. Annars blir det nog lite svårt att hänga med idag. För dig som inte har kapacitet att ta del av alla avsnitt kommer en sammanfattning i det sista avsnittet. 

Om du hellre läser med ögonen än öronen, eller om du vill granska mina källor, så hittar du text, skärmdumpar, källor och dokument på min blogg samma dag som ett nytt avsnitt publiceras. Där finns även samlad information om diagnosen Myalgisk Encefalomyelit (ME) och texter av mig från många år tillbaka. Adressen till bloggen finns i presentationen.

I förra avsnittet gjorde jag ett försök att få rätsida på tidslinjen. Dessutom sökte jag efter information om hur det blev med forskningen som media, ÖNEP och polis utredde. Jag konstaterade att det finns spår som tyder på att någon form av forskning fortsatte efter förundersökningen lades ned. Det här avsnittet är en fortsättning på mina försök att förstå ansökan till Kamprad och huruvida det Axelsson säger sig ha gjort tidigare, det vill säga utvecklat en metod för diagnostisering och behandling av ME, ryms inom de tillstånd för forskning som han redan har. 

När jag ber Etikprövningsmyndigheten (EPM) om en förteckning över Axelssons etikprövningsansökningar hittar de tre godkända studier som jag tänker gå igenom och sammanfatta idag. Två av dessa är alltså de studier vi pratade om i förra avsnittet, som utreddes av ÖNEP och polis men där Axelsson senare friades från misstankar om forskningsfusk. 

När jag pratar om ansökan i detta avsnitt handlar det inte om ansökan till familjen Kamprads stiftelse utan om ansökan om etikprövning för tidigare studier. 

---

Studie 1

Diarienummer: 2019-02228 

Titel: Immunbiologisk kartläggning av patienter med posturalt ortostatiskt tachykardisyndrom (POTS).

Godkänd av etikprövningsmyndigheten: 2019-06-07

Innehåll: Studien innebär insamling av urin- och blodprov, från amerikanska patienter med tidigare diagnostiserad POTS, som analyseras i Stockholm via Karolinska Sjukhuset (KS). Syftet är att kartlägga kliniskt relevanta immunologiska parametrar och processen innefattar genetiska analyser. I den fysiska undersökningen av försökspersonerna ingår utöver fokus på POTS bland annat frågor och undersökning av EDS och hypermobilitet. I den omfattande patientenkäten finns även frågor om samsjuklighet, bland annat om ”kroniskt trötthetssyndrom”, och sjukdomar hos släktingar. Hypotesen är att individer med POTS har HLA-genotyper associerade med en ökad risk för autoimmunitet och en frekvens av autoantikroppar som är högre än normalt jämfört med normalpopulationen. Man vill förstå om POTS orsakas av autoimmunitet och bedöma ett egenutvecklat diagnosverktygs användbarhet (en ny ELISA-baserad diagnostik). Proverna förvaras i en biobank vid KS, Stockholm Regional Biobank (IVO reg. nr. 914). Axelsson är medforskare i studien tillsammans med Artur Fedorowski men huvudansvaret ligger hos en amerikansk forskare, Lauren Stiles. 

Publicerad forskning från studien: En PubMed-sökning på huvudforskaren Stiles tillsammans med medforskarna Axelsson och Fedorowski ger endast två träffar. Artiklarna handlar om den amerikanska konferens där datainsamlingen gjordes men verkar inte redovisa resultaten av forskningen utan handla om innehållet i föreläsningar och samtal på konferensen. Om jag istället gör en sökning på enbart de svenska forskarna Axelsson och Fedorowski så får jag ytterligare tre träffar. Men dessa artiklar bygger på datainsamling från patienter i Malmö vilket utesluter att det handlar om resultat från den aktuella studien. I artiklarna framgår också att de gäller en studie med namnet SYSTEMA-POTS.

Jag kan alltså inte hitta några publicerade resultat från studie 1. Det gör att vi inte kan veta om och i så fall hur resultaten skulle kunna kopplas till Axelssons övriga forskning som genomförts vid Ameliekliniken. Inte heller går det att förstå om det finns en koppling till den studie han nu vill genomföra med projektbidrag från Kamprad. Dock framgår det av etikprövningsansökan att man i studien vill bedöma användbarheten i ett egenutvecklat diagnosverktyg vilket skulle kunna ha en koppling till den metod för diagnostisering som Axelsson säger sig ha utvecklat.

---

Studie 2

Diarienummer: 2020-04390

Titel: Vävnadsbankning och karaktärisering av biologiskt material från patienter med retroviralt associerade sjukdomar (RED).

Godkänd av etikprövningsmyndigheten: 2020-11-03

Innehåll: Studien innebär att urin, blod och avföring samlas in från patienter på kliniken som uppfyller kanadakriterierna (dvs kriterier för att fastställa diagnosen ME) och har screenats för inklusion. Men det framgår inte hur denna screening går till. Ett kortare och ett längre frågeformulär nämns men det är oklart om det är något av dessa som utgör själva screeningen. Annars skulle det kunna vara så att de menar att screeningen handlar om att sortera bort personer som ryms i exklusionskriterierna, dvs de som är under 15 och över 65 år, har ett pågående missbruk, en psykisk sjukdom som skulle vara ett hinder för deltagande, en pågående graviditet eller att personen inte vill eller kan lämna samtycke.

Red Clinic i Stockholm AB är huvudman för studien och Axelsson är ansvarig forskare. Syftet är att kartlägga i vilken utsträckning sjukdomsmekanismer vid ME, POTS och fibromyalgi är desamma och i vilken grad viral aktivitet förekommer i dessa tre. Oklart är dock hur studien ska kunna jämföra subgrupperna ME, fibromyalgi och POTS då kriteriet för inklusion innebär att alla patienter i studien kommer tillhöra den ena subgruppen, dvs personer med ME. I enkäten ställs förvisso frågor om de övriga subgrupperna, men också fler sjukdomar berörs. Faktum kvarstår dock att det är Kanadakriterierna som anges som villkor för inklusion, inte kriterier för POTS och fibromyalgi. Till etikprövningsansökan finns en engelsk projektbeskrivning som bilaga. I denna anges ME vara sjukdomen man vill studera till skillnad från etikprövningsansökan där studien syftar till att jämföra ME, POTS och fibromyalgi. Projektbeskrivningen stämmer bättre överens med kraven på diagnos utifrån Kanadakriterierna för inklusion. Jag återkommer till denna diskrepans framöver. 

Hypotesen för studie 2 är att medfödda mutationer i kombination med retroviral aktivitet (RED) orsakar sjukdom. Genom provtagningen vill man undersöka denna hypotes och dessutom koppla detta till grad av symtom och effekt av behandling. Överblivet provtagningsmaterial vill man spara i en biobank REDBANK biobanksregister (IVO reg nr 982).

Axelsson hänvisar till fynd från två tidigare studier som man vill bygga vidare på i denna studie. Den ena studien är SYSTEMA-POTS och den andra den ansökan jag kallar studie 1. Axelsson skriver dock i ansökan för studie 2 att målgruppen för datainsamling i studie 1 är personer med ME men i etikprövningsansökan för denna framgår att målgruppen är personer med POTS. I ansökan framkommer att man i de tidigare studierna har identifierat gemensamma varianter av gener som är kodade för antiviral aktivitet samt störd funktion hos vissa blodceller. Genom biobanken vill man kunna ”dra robusta slutsatser kring likheter och skillnader mellan diagnoserna” och även kolla mitokondriefunktionen.

När det gäller att mäta effekt av behandlingen talas det om ”empiriskt utprovade läkemedel”. Samtidigt framkommer det i ansökan att det inte finns någon känd verksam behandling för sjukdomen. Man säger däremot att det finns ”empiriskt utprovad terapi” och anger att den omfattar följande: ”regelbundna besök, coaching i syfte att begränsa överansträngning samt symtomlindrande läkemedel (t.ex. amitryptilin, baklofen mot smärta, zolpidem mot sömnstörning, NSAID mot värk, metoprolol eller bisoprolol mot hjärtrusningar)”.

Axelsson är huvudforskare och tre medforskare finns angivna. Bland dessa finns Jonas Bergqvist och Artur Fedorowski. Den senare berättar i en intervju med SVT i november -23 att han inte visste att han stod med som forskare i denna studie och att han inte har deltagit i den.

Publicerad forskning från studien: Jag kan inte hitta några artiklar med resultat som kan kopplas till denna studie via PubMed trots att jag söker på Jonas Axelsson och ett flertal olika sökord. När jag söker på namnet och POTS får jag samma 5 träffar som jag berättar om under studie 1. På namnet tillsammans med ME/CFS, fibromyalgia, retroviral, RED, paraviral och postviral får jag noll träffar.

Inte heller gällande studie 2 kan jag alltså hitta några publicerade resultat vilket gör det svårt att veta om studien kan kopplas till det Axelsson säger om den egenutvecklade metoden i ansökan till Kampradstiftelsen och e-posten till Bergquist. Men eftersom de har en hypotes om att medfödda mutationer i kombination med retroviral aktivitet (RED) orsakar sjukdom och avser att undersöka denna hypotes samt pratar om att mäta effekt av behandling är det möjligt att det finns kopplingar här. Att resultatet skulle kunna mynna ut i ett diagnostiskt verktyg känns teoretiskt rimligt men när det gäller resultaten i behandlingsdelen känns det mer tveksamt. Studien är nämligen ingen läkemedelsprövning och etikprövningsansökan pratar överhuvudtaget inte om antiviral behandling eller tillskott för mitokondrierna. Att jämföra effekt av flera olika läkemedel känns förövrigt som något som definitivt skulle behöva prövas inom ramen för en läkemedelsstudie. 

---

Studie 3

Diarienummer: 2020-04392

Titel: The Scandinavian Post-coVID Study (SPCC)

Godkänd av etikprövningsmyndigheten: 2020-11-03

Innehåll: Den här ansökan är närmast identisk med den föregående (dvs den för studie 2) med några små anpassningar till diagnosen postcovid och det faktum att den vid tillfället för ansökan var väldigt ny. Syftet med studien är att undersöka om den hypotes man har gällande ME och POTS – att medfödda mutationer i kombination med retroviral aktivitet (RED) orsakar sjukdom – också gäller långvariga symtom efter SARS-CoV-2. Även här vill de koppla hypotesen till svårighetsgrad av symtom och effekt av behandling. Utöver detta vill de undersöka om det finns kvarstående viral aktivitet hos de långvarigt sjuka. Patienter med PCR-verifierad covid lämnar blod-, urin- och avföringsprover som analyseras avseende liknande/samma faktorer som i föregående studie (studie 2). Överblivet provtagningsmaterial vill man spara i samma biobank som studie 2, REDBANK biobanksregister (IVO reg nr 982). Patienten ska även fylla i en liknande enkät.

Även i denna ansökan talar Axelsson om att mäta effekten av behandling med ”empiriskt utprovade läkemedel som används för dessa patientgrupper”. Dock framgår det i en annan del av ansökan att ”ingen verksam behandling är känd för PCS.” Ingenstans i ansökan finns uppräknat vilka läkemedel det är han avser mäta effekten av och det framgår av ansökan att studien inte är en läkemedelsprövning.

Publicerad forskning från studien: Inte heller gällande denna studie hittar jag några publicerade resultat.

På Amelieklinikens hemsida finns postcovid med bland de sjukdomar som Axelsson kallar paraviral sjukdom. Det är anledningen till att jag även tar med denna studie i min analys. Eftersom den här ansökan är närmast identisk med ansökan för studie 2 blir också min analys i princip densamma. Att resultaten från denna studie skulle kunna utmynna i ett diagnostiskt verktyg känns teoretiskt rimligt med tanke på att hypotesen gäller trolig orsak till sjukdom men när det gäller resultat i behandlingsdelen känns det mer tveksamt. Studien är ingen läkemedelsprövning och etikprövningsansökan pratar över huvud taget inte om antiviral behandling eller tillskott för mitokondrierna. Att jämföra effekt av flera olika läkemedel känns också som något som skulle behöva göras inom ramen för en läkemedelsstudie.  

---

När jag går igenom de tre tillstånd för etikprövning som finns hos Etikprövningsmyndigheten blir det tydligt att framtagningen av diagnosmetoden skulle kunna omfattas av aktuella tillstånd. Däremot tänker jag att tillförlitligheten av ett sådant verktyg skulle behöva studeras fristående och det omfattas vad jag förstår inte av aktuella tillstånd. Inte heller hittar jag något tillstånd som skulle kunna rymma den behandling med antiviral medicin och mitokondriestärkande tillskott som omtalas i ansökan om forskningsmedel till Kamprad och e-posten till Bergquist. 

I etikprövningsansökningarna hänvisar forskarna till resultat från tidigare forskning. Därför behöver vi också kolla på resultaten från den forskningen för att förstå om det Axelsson säger kan härledas dit. Detta gör vi i nästa avsnitt.

---