Detta är mitt manus till avsnitt 8 i dokumentärpodden Maran. Klicka på denna länk om du vill lyssna.
I förra avsnittet gick jag igenom Axelssons tre etikprövningsansökningar som Etikprövningsmyndigheten (EPM) bekräftat är godkända. Målet var att försöka förstå huruvida resultaten från den egenutvecklade diagnos- och behandlingsmetoden som Axelsson berättar om i ansökan till Familjen Kamprads stiftelse och e-posten till Bergquist skulle kunna härledas till dessa studier.
Det handlar alltså kort sammanfattat om framgångsrik behandling med Valganciclovir och mitokondriestärkande tillskott på ME-sjuka som valts ut enligt Axelssons metod. Jag konstaterade att delar av utvecklingen av diagnosmetoden skulle kunna omfattas av tidigare tillstånd men att det är mindre troligt att behandlingen omfattas.
I etikprövningsansökningarna för studie 2 och 3 hänvisar Axelsson och co till resultat från tidigare forskning. Därför behöver vi också kolla på resultaten från denna forskning för att förstå om det Axelsson säger om sin egenutvecklade metod kan härledas dit.
Detta är målet för dagens avsnitt.
Glöm inte att detta avsnitt är en del av en sammanhängande serie och att alla delar även finns i textform på bloggen. Där hittar du också källor, skärmdumpar och viktiga dokument.
Jag tänkte börja med att citera valda delar ur etikprövningsansökningarna där det framkommer att resultat från studien SYSTEMA-POTS och studie 1 ska fungera som underlag för studie 2 och 3.
”Vårt projekt syftar till att kartlägga i vilken utsträckning sjukdomsmekanismerna för ME/POTS, fibromyalgi och POTS är desamma, samt i vilken grad viral aktivitet förekommer i vart och ett av de tre. För att undersöka det vill vi bygga vidare från dels POTS (SYSTEMA-POTS) och dels från ME-patienter (DI-2019). Då vi i dessa studier har identifierat dels gemensamma varianter i gener kodade för protein involverade i antiviral aktivitet, dels tecken på störd funktion hos sådana i blodceller önskar vi nu prospektivt att provta nya patienter vid vår klinik i syfte att bygga upp en tillräckligt stor biobank för att kunna dra robusta slutsatser kring likheter och skillnader mellan diagnoserna.” (Ur etikprövningsansökan dnr 2020-04390)
”1. Kan preliminära fynd av aminosyra-bytande genmutationer i gener kodade för RNA-bindande protein bekräftas i ett större material, och skiljer sig i så fall prevalensen av dessa mellan de tre underdiagnoserna i studien? 2. Kan fördelningen och dysfunktionen hos immunceller i helblod som tycks karaktäristiska för sjukdomsgruppen bekräftas i ett större material, och skiljer sig i så fall denna mellan de tre underdiagnoserna i studien? 3. Skiljer den sig den observerade förekomsten av eller aktiviteten hos virus i isolerade blodceller (som testats tidigare) och andra celler som samlats in i studien (epitelceller från näs- och kindslemhinna, tarm från avföring samt epitelceller från urin)? Relaterar sådan till förekomsten av mutationer som undersökts i (1)? 4. Kan tecken på mitokondriedysfunktion (sänkt membran potential) detekteras hos någon av de studerade celltyperna, och samvarierar den i så fall med mutationer från (1), immunologisk aktivitet vi från (2) eller viral förekomst enligt (3)? (Ur etikprövningsansökan dnr 2020-04390)
”De beskrivna teknikerna har tidigare använts både inom sökandes verksamhet vid Karolinska universitetssjukhuset och inom ramen för av sökanden genomförda studier godkända av EPM (DI-2019, dnr 2019-02228).” (Ur etikprövningsansökan dnr 2020-04390)
”Vi har tidigare gjort statistiskt säkerställda fynd på gruppnivå med 30 patienter (SYSTEMA-POTS) och avser nu att rekrytera en betydligt större patientgrupp för att kunna lägga till subgruppsanalyser. Målet är att rekrytera 300 patienter under 3 år.” (Ur etikprövningsansökan dnr 2020-04390)
”In previous studies, we have identified mechanisms that may explain some of the symptoms of POTS (J Am Heart Assoc. 2020 Aug 4; 9 (15): e015989), and we intend to investigate whether these are also relevant in PCS.” (Ur projektbeskrivning, bilaga till etikprövningsansökan dnr 2020-04392)
Redan i förra avsnittet konstaterade jag att jag inte kan hitta några publicerade resultat från studie 1 men vi behöver alltså även gå igenom resultaten från studien SYSTEMA-POTS för att förstå om något därifrån kan härledas till Axelssons metod.
För att kunna förstå kopplingen mellan de tidigare studier och det Axelsson vill göra i Kampradstudien har jag läst tre vetenskapliga artiklar som Axelsson och Fedorowski båda är författare till, och som bygger på SYSTEMA-POTS.
Eftersom min kapacitet är begränsad har jag tagit hjälp av en vän, med större kapacitet och vana av att läsa vetenskapliga artiklar, för att säkerställa att jag förstått saker rätt. I artiklarna har vi dels sökt svar på frågan om studien handlar om metoder för diagnostik och dels om de tagit hänsyn till samsjuklighet och/eller PEM i sina undersökningar. Det senare är viktigt för att kunna förstå om resultatet även kan kopplas till ME, fibromyalgi och postcovid, då det är dessa diagnoser Axelsson säger sig vilja studera i sina studier utöver diagnosen POTS.
Artikel 1: Länk
Datum för publicering: 2019-03-29
Titel: Proconvertase Furin Is Downregulated in Postural Orthostatic Tachycardia Syndrome
Sammanfattning: Syftet med studien var att hitta inflammatoriska biomarkörer för POTS. Forskarna tittade på 57 olika inflammatoriska biomarkörer och jämförde personer med positivt tilttest och personer med negativt tilttest. Det framgår inte av artikeln om de undersökte graden av POTS eller andra symtom som PEM. Samsjuklighet nämns inte heller. Forskarna fann skillnader mellan grupperna när det gällde en markör som heter proconvertase furin.
Artikel 2: Länk
Datum för publicering: 2020-04-22
Titel: Proteomic analysis reveals sex-specific biomarker signature in postural orthostatic tachycardia syndrome
Sammanfattning: Även den här syftade till att hitta biomarkörer för POTS men här gör man en mer ”öppen” blodanalys och kollar vilka skillnader man hittar mellan de två grupperna. De letar alltså inte efter på förhand utsedda biomarkörer. Grupperna som jämfördes var även här personer med och utan POTS, där POTS-diagnosen fastställdes genom tilttest. Forskarnas slutsats är att grupperna skiljer sig åt när det gäller två markörer: Growth hormone (GH) och Myoglobin (MB). Det visar sig också att resultatet skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Kvinnor med POTS har mer GH och män med POTS har lägre MB. Inte heller i denna artikel framgår om forskarna tittat på grad av POTS eller andra symtom som PEM. Samsjuklighet nämns inte heller. Chronic Fatigue Syndrome (CFS) nämns dock på ett ställe i texten som berör frågan om inaktivitet kan leda till de observerade störningarna i GH. Författarna konstaterar att dekonditionering som orsak till POTS och möjliga relaterade diagnoser (som CFS) inte kunnat bekräftats i andra nyligen gjorda studier.
Artikel 3: Länk
Datum för publicering: 2020-07-30
Titel: Serum Activity Against G Protein-Coupled Receptors and Severity of Orthostatic Symptoms in Postural Orthostatic Tachycardia Syndrome
Sammanfattning: I denna studie har forskarna tittat på förekomsten av antikroppar mot fyra olika typer av ett visst protein hos patienter med och utan POTS (diagnosen fastställd med tilttest). Man undersökte även graden av ortostatiska problem. Resultatet visar att receptoraktiviteten hos de fyra proteinerna är högre hos de med POTS och att receptoraktiviteten ökar med graden av ortostatiska problem. Författarna skriver inget i artikeln om vare sig PEM eller samsjuklighet men poängterar att POTS sannolikt är en heterogen sjukdom och att det återstår att undersöka om resultatet från denna studie kan användas för att identifiera olika subtyper av POTS.
SYSTEMA är en studie som pågått sedan 2008 och handlar i grunden om synkope dvs svimningar, hos äldre personer. Forskningen har dock förändrats och utökats med olika substudier under årens gång och även POTS hos en yngre målgrupp har studerats. Delstudien där Axelsson är medforskare tillkom 2017 och kallas i etikprövningsansökan för ”Immunodiagnostik i POTS” (dnr 2017/295, Regionala etikprövningsansökningsnämnden i Lund)
De symtom för POTS som nämns i etikprövningsansökan är frekventa svimningar, ortostatisk intolerans, huvud- och muskelvärk, nedsatt kondition. Det står att de valt ut patienter med de mest uttalade besvären, som inte haft någon bestående effekt av nuvarande behandling, men det finns ingen ytterligare beskrivning av vad dessa besvär består av. Varken belastningsutlöst symtomförvärring (PEM) eller samsjuklighet är något som tas upp.
När vi kollar igenom de tidigare studier och vetenskapliga publikationer som ligger till grund för Axelssons godkända etikprövningsansökningar handlar de alltså om POTS och det finns vad vi kan se ingen jättetydlig koppling till varken ME, fibromyalgi eller postcovid i dessa.
Det ger oss skäl att återigen fundera över Axelssons syn på ME som diagnos. Men det får bli i nästa avsnitt.
Podden finns där poddar brukar finnas. Prenumerera på podden, och bloggen, för att inte missa några avsnitt.
Upptäck mer från The ME Inquiry Report
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
The ME Inquiry Report 