Maran S1A11: Var kommer den opublicerade datan ifrån?

Detta är mitt manus till avsnitt 11 i dokumentärpodden Maran. Klicka på denna länk om du vill lyssna.

I de senaste avsnitten har jag försökt reda ut vad vi vet om Axelssons syn på Myalgisk Encefalomyelit (ME) och konstaterat att han inte bara har som teori eller hypotes att flera diagnoser har samma orsak utan att han också verkar använda forskning om en diagnos som om den vore direkt överförbar på en annan. Utan att han är transparent med att han gör det här i forskningen. 

Innan vi kan återgå till att prata om innehållet i ansökan till Familjen Kamprads stiftelse finns det dock ytterligare en grej som behöver benas ut, då den skulle kunna ha en koppling till den metod Axelsson säger sig ha utvecklat. Det handlar om opublicerade forskningsresultat som redovisas i de båda föreläsningar jag berättade om i förra avsnittet.

Om du missat förra avsnittet, eller tidigare avsnitt, föreslår jag att du börjar från början. Om du hellre läser än lyssnar, eller om du vill granska mina källor finns texter, länkar, dokument och skärmdumpar på min blogg. Adressen hittar du i presentationen.

På UR-föreläsningen från april 2019 berättar Axelsson om opublicerade data från 32 patienter. I presentationen står det att resultaten gäller ME/CFS/POTS, men hans resonemang kring resultaten  omfattar enbart diagnosen ME. Han pratar om att kunna mäta en aktivering av immunförsvaret vid ME. Att aktivering av immunförsvaret i den ”vanliga vården” normalt mäts med CRP, men att ME inte syns på CRP. På föreläsningen berättar Axelsson att det finns andra markörer som är påverkade vid ME. Han visar flera diagram över mätbara skillnader i olika immunmarkörer i blod hos sina patienter. Han säger att resultaten är reproducerbara mellan patienter och stabila över tid. Han verkar alltså ha gjort om samma experiment upprepade gånger med samma resultat. 

På föreläsningen i riksdagen i maj 2021 berättar Axelsson att det går att analysera genetisk information i mänsklig arvsmassa, och hos virus och bakterier, genom att använda metagenomisk sekvensering. Han har fått pengar från Amelies föräldrar för att kunna göra detta och tagit hjälp av en Tobias Allander på Karolinska Universitetslaboratoriet. Han säger att han ”fått möjlighet att tillämpa den på ett ganska stort antal ME-patienter och kontroller.”. Genom analyserna har de hittat virus i olika vävnader. Han visar bilder och berättar om statistik utifrån resultatet som handlar om virus hos patienter och friska kontroller. Han betonar att de inte kan veta om fynden är orsak till patienternas symtom, men berättar samtidigt att han har behandlat vissa patienter utifrån den här analysen.

För mig låter det här som resultat från en eller flera vetenskapliga studier. Som ett systematiskt sökande efter ny kunskap. Men ryms de inom de godkända etiktillstånd Axelsson har?

Vi börjar med datan som presenteras i april 2019. De tre tillstånd som jag fått från Etikprövningsmyndigheten där Axelsson står som huvudforskare har alla tillkommit efter den aktuella föreläsningen. Eftersom tillstånd behöver finnas innan en studie drar igång kan vi lägga dom åt sidan direkt. 

Jag bestämmer mig för att utvidga mitt sökande. Etikprövningsmyndigheten säger att de enbart kan söka på huvudforskare i sitt syste m så för att kontrollera att jag inte missat någon forskning utvidgar jag min förfrågan till att också omfatta kända samarbetspartners etikprövningsansökningar. 

Genom detta hittar jag Axelsson som medforskare i en av Fedorowskis ansökningar från 2017. Det handlar om immunanalyserna inom projektet SYSTEMA-POTS som jag berättade om i avsnitt 8. Av ansökan framgår att de vill rekrytera 30 personer med POTS och 15 kontroller. Det gäller patienter som tidigare diagnostiserats med POTS via studien SYSTEMA som har uttalade besvär och dålig behandlingseffekt. Dock ska ingen behandling ske inom projektet. De tre artiklar jag berättade om i avsnitt 8 handlar alltså om resultatet från denna studie. 

UR-föreläsningen genomfördes i april 2019, och resultaten från immunanslyserna från SYSTEMA-POTS publicerades 2019 och 2020. Det är därför rimligt att tänka att de opublicerade resultat som presenteras på föreläsningen skulle kunna komma från denna studie.

Problemet är bara att varken tillstånd eller vetenskapliga artiklar med utgångspunkt i studien omfattar ME. Studierna handlar om att undersöka personer med POTS. Förvisso pratar Axelsson om ME/CFS under UR-föreläsningen samtidigt som det står ME/CFS/POTS i presentationen, och han gör också klart under föreläsningen att han inte förstår varför man ska skilja på de båda diagnoserna. Så det är möjligt att han tycker det är rimligt att presentera resultat från POTS-studier som om de vore forskning om ME. 

Om så är fallet kanske vi kan härleda den opublicerade datan från föreläsningen 2019 till Fedorowskis och Abelssons studie: ”SYSTEMA – Substudie Immunodiagnostik i Postural Orthostatic Tachycardia Syndrome”.

Men hur är det då med resultaten som presenteras på seminariet i riksdagen – finns det något etikprövningstillstånd som omfattar dessa?

Ingen av de tre tillstånden för Axelsson som jag tidigare analyserat inbegriper att jämföra patienter med kontroller. Så de kan vi utesluta direkt. Och i studien med Fedorowski som jag nyss berättade om görs vad jag kan förstå inga genetiska analyser av virus – utan där ligger fokus på förekomsten av antikroppar mot kardiovaskulära receptorer. Så även denna lägger jag åt sidan.

Tobias Allander på Karolinska Universitetslaboratoriet, som Axelsson enligt egen utsago har samarbetat med gällande dessa analyser, har tre godkända etikprövningsansökningar. Endast en påbörjas innan tiden för föreläsningen, ansökan är från 2012, men den handlar om cancer. De andra är från slutet av 2021 och början av 2023 så de har påbörjats efter föreläsningen ägde rum. Ingen av dem analyserar heller virus hos personer med ME eller POTS. Jag väljer därför att inte att begära ut och gå igenom dessa etikprövningsansökningar i detalj.

Jonas Bergquist finns också med på listan över tänkbara samarbetspartners. Han har tre godkända tillstånd hos Etikprövningsmyndigheten. Ett från 2010, som handlar om psoriasis och därmed inte är aktuellt. Ett annat som handlar om att mäta laktat, glukos och hypoxantin hos personer med ME vid lätt ansträngning och som godkändes av EPM 2021-07-21, dvs efter föreläsningen. Det tredje handlar om biomarkörer vid postcovid och godkändes 2022-03-17. Även om de två senare berör rätt område, biomarkörer vid postinfektiösa sjukdomar, så kommer de för sent i tid för att kunna omfatta de opublicerade data Axelsson talade om 2019. Axelsson finns ej heller omnämnd som medforskare i dessa.

Trots en genomgång av godkända etikprövningsansökningar hos både Axelsson själv och kända samarbetspartners till honom har jag alltså inte helt säkert kunnat fastställa vilken eller vilka studier den opublicerade data som Axelsson presenterar vid föreläsningarna 2019 och 2021 kommer ifrån.

Datan skulle såklart också kunna ha genererats från de patienter Axelsson mött genom vården vid Amelikliniken. Samtidigt låter det som att tekniken som används är sådan som generellt inte används i vården. Och även om det skulle vara patientdata återstår oklarheter som finns kring datan som presenteras i april 2019. Kliniken registreras nämligen först i slutet på februari samma år. Den heter då Centrum för ME/CFS Sverige AB. Enligt den första årsredovisningen, som undertecknades den 18/5-2020 av ägaren Johan Cervin och Jonas Axelsson, bildades bolaget 2019 men verksamheten med behandling av neurometabola sjukdomar kom inte igång förrän de första månaderna av 2020. Året innan dess uppger de att man ägnat åt förberedelser. 

Men mindre än två månader efter bolaget bildades redovisar alltså Axelsson opublicerade resultat från en studie om ME. Han pratar om att det handlar om ”patienter”. Enligt årsredovisningen börjar de behandla patienter först ett år senare. Det är också först i februari 2020 som klinikens biobank registreras hos IVO. 

Att datan som presenteras på föreläsningen 2019 har genererats från patienter på Ameliekliniken känns därför mindre troligt.

Vid föreläsningen i riksdagen 2021 pratar Axelsson om att han stötte på ME för första gången redan 2015 hos ett barn han behandlade för långvariga symtom efter infektion. Även i ansökan till Kamprad (våren -22) skriver Axelsson att han arbetat med behandling av paraviral sjukdom i drygt 6 år. Det framgår dock inte inom vilken verksamhet detta skett. Axelsson var vid den tiden anställd både på Karolinska sjukhuset (vid Klinisk immunologi och transfusionsmedicin) och Karolinska institutet (forskare i vaskulärbiologi).

Med detta avsnitt avslutar jag den långa utsvävning kring tidigare forskning som jag gjort med syftet att förstå om det finns någon koppling till den diagnos- och behandlingsmetod Axelsson säger sig ha utvecklat. Jag har efter min genomgång kunnat konstatera att det finns etikprövningsansökningstillstånd som skulle kunna omfatta utvecklingen av ett diagnosverktyg, men, jag saknar en mer omfattande prövning av ett sådant verktygs tillförlitlighet. Däremot hittar jag inga tillstånd som omfattar sådana tester av läkemedel som Axelsson beskriver i mejlen till Bergquist. Utöver detta har Axelsson i föreläsningar 2019 och 2021 presenterat opublicerade data som jag har haft svårt att härleda till etikprövade studier. I mina försök att förstå hur forskningen hänger ihop har problem uppkommit på grund av att Axelsson är så otydlig i sitt användande av olika diagnosbeteckningar och att han återkommande hänvisar till forskning som berör andra diagnoser som om det vore forskning specifikt inriktad på ME. 

I nästa avsnitt återgår vi till Familjen Kamprads stiftelse och Axelssons ansökan om forskningsmedel.

---