Maran S1A12: Vem är huvudsökande?

Detta är mitt manus till avsnitt 12 i dokumentärpodden Maran. Klicka på denna länk om du vill lyssna.

I ett antal avsnitt bakåt har jag grävt ner mig i tidigare forskning där Axelsson har varit delaktig. Det har varit ett nödvändigt sidospår för att kunna förstå om det har funnits någon koppling där till den diagnos- och behandlingsmetod som Axelsson pratar om i ansökan till Familjen Kamprads stiftelse.

Jag har genom mitt nystande kunnat konstatera att det finns etikprövningstillstånd som skulle kunna omfatta utvecklingen av ett diagnosverktyg men att jag saknar en mer omfattande prövning av tillförlitligheten ab ett sådant verktyg. Men jag har inte kunnat hitta några tillstånd som omfattar såna tester av läkemedel som Axelsson beskriver i ansökan och mejlen till Bergquist. Utöver detta har Axelsson i föreläsningar både 2019 och 2021 presenterat opublicerade data som jag har haft svårt att härleda till etikprövade studier. 

I mina försök att förstå hur forskningen hänger ihop har stora problem uppkommit eftersom Axelsson är så otydlig i sitt användande av olika diagnosbeteckningar och återkommande hänvisar till forskning som berör andra diagnoser som om det vore forskning specifikt inriktad på ME. Vi har också avhandlat frågetecken kring Axelssons syn på ME och evidens. 

I detta avsnitt återgår jag till att analysera ansökan till Familjen Kamprads stiftelse och den e-post som berör studien. 

I SVT:s granskning av Ameliekliniken framkommer märkliga omständigheter kring en av Axelssons studier. Det är POTS-forskaren Fedorowski som konfronteras med uppgifter om att han finns inskriven som medforskare i en av Axelssons etikprövningsansökningar. Han berättar uppenbart chockad för reportern att han inte ens visste att han finns omnämnd som medforskare och att han inte har deltagit i denna studie.

Jag blev förvånad när jag såg detta, men samtidigt blev det något av en bekräftelse för mig eftersom det finns flera märkliga omständigheter i ansökan till Kamprad och vissa påminner om det Fedorowski beskriver.

Vi kan börja med frågan om vem som egentligen är huvudsökande för studien. 

I avsnitt 2 berättar jag om notisen som jag hittade hos Kampradstiftelsen i november 2022. Av notisen framgår att Axelsson beviljats medel till forskning och det ser ut som att Karolinska Institutet (KI) är hans tillhörighet. Vid kontakt med Familjen Kamprads stiftelse angav dessa att Axelsson var verksam på KI, men KI själva ville däremot inte kännas vid att det fanns några aktuella kopplingar varken när det gällde Axelsson eller projektet. 

Under sommaren 2023 upptäcker jag att stiftelsen har ändrat notisen om tilldelning av medel. KI är nu utbytt mot Uppsala universitet (UU). Vid samma tidpunkt har Ameliekliniken information på sin hemsida om att de i samarbete med just UU planerar att starta en klinisk studie under hösten.

Jag kontaktar då UU och begär att få ta del av eventuell etikprövning eller forskningsprotokoll för studien samt frågar vid vilken avdelning Axelsson är anställd. Jag får till svar att Axelsson inte är knuten till någon avdelning på UU ”i dagsläget” men att han har ett samarbete med Jonas Bergquist vid Institutionen för Kemi (BMC). De meddelar också att det inte finns någon färdig projektplan än och därför inte heller någon ansökan till Etikprövningsmyndigheten. 

Jag hamnar i en återvändsgränd. 

Min hjärna har dock att släppa detta med ändringarna i notisen och det faktum att Kampradstiftelsen bytt ut KI till UU. Att det stod KI från början samtidigt som KI hävdar att Axelsson inte arbetar där. Jag bestämmer mig för att ta reda på mer. 

Min förvåning är stor när jag får ut handlingar från KI som visar att Axelssons anställning upphörde på egen begäran, redan i december 2017. Efter ytterligare eftersökningar med hjälp av KI:s registrator hamnar jag hos HR-avdelningen som kan se i sina register att Axelsson haft en anknytning på institutionen Clintec, på enheten för transplantationskirurgi mellan februari 2019 till november 2020. 

Att vara anknuten betyder att en person deltar i ett universitets verksamhet utan att vara anställd. Det kan exempelvis handla om att undervisa eller forska. 

Grunden för Axelssons anknytning har enligt HR varit just forskning. Men när jag försöker få reda på mer tar det stopp igen. KI hävdar att det inte finns några handlingar i ärendet trots att det finns tydliga riktlinjer för hur KI:s anknytningar ska dokumenteras. Det enda jag får fram är att det var Axelsson själv som avbrutit  anknytningen och att han gjorde det i november 2020. 

Återigen har jag kört fast och sitter här med fler frågor än svar. Och en tidslinje som inte går ihop. 

Axelssons anställning vid KI avslutades alltså 2017 och han var anknuten som forskare mellan februari 2019 till november 2020. Men den aktuella utlysningen hos Familjen Kamprads stiftelse öppnade inte förrän den 15 juni 2022.. Vid den tidpunkten hade alltså Axelsson varken en aktuell anställning eller anknytning hos KI. 

Så varför står det Jonas Axelsson, KI i notisen om tilldelning av medel på stiftelsens hemsida? Om det inte var Axelsson, vem var det då på KI som skulle härbärgera det aktuella projektet? Och vad är det som gör att projektet har flyttas till UU?

När ansökan och mejl mellan Axelsson och Bergquist dyker upp i mejlboxen tänker jag att jag kanske kan få svar där. Men i stället får jag bara fler frågor. För där står det inte ett ord om KIs del i projektet. 

I ett mejl från januari 2023 förklarar Axelsson för Bergquist varför han vill inleda ett samarbete med honom och Uppsala universitet.

”Som du kanske vet har jag fått 5 MSEK i stöd från familjen Kamprads stiftelse för att genomföra en blindad klinisk studie av antiviral behandling (det sedan länge godkända läkemedlet valganciclovir) hos utvalda patienter med vad jag kallar post-viralt-trötthetssyndrom. Studien skulle ligga på klinisk immunologi på KS och OH är beräknad utifrån detta (15%). Tyvärr har nu både Klinisk immunologi, Akademiskt specialistcentrum och Akademiskt primärvårdscentrum inom Region Stockholm tackat nej till att vara medelsförvaltare för den ”kontroversiella” studien.” (E-post Axelsson, 2023-01-04)

Genom kontakt med Karolinska Sjukhuset (KS) får jag veta att Axelsson vid tiden för aktuell utlysning av medel från Kampradstiftelsen hade en tillsvidareanställning på avdelningen Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, sektionen för hemoterapi. Från och med 2021 är han dock tjänstledig från sin tjänst, först på heltid och senare på deltid. När ansökan till Kamprad görs arbetar han halvtid på KS. Värt att uppmärksamma här är att Karolinska Institutet och Karolinska Sjukhuset är två olika enheter. Det förstnämnda är ett universitet med staten som huvudman och det andra är ett av Region Stockholms sjukhus. Det är alltså vid det senare Axelsson då är anställd. 

Ansökan till stiftelsen görs i flera steg. Steg 1 öppnar för inlämning den 4/4-22. De som går vidare därifrån till steg 2 kan lämna in en fullständig ansökan från och med den 15/6. Sista datum för inlämning är den 5/9. 

Enligt KS säger Axelsson upp sig den 26/7. I e-posten till kollegan på Uppsala universitet finns utöver ansökningshandlingar även Kampradstiftelsens beslut om att anslag beviljats. Det är daterat den 18/10 och ställt till Axelsson på KI och KS. En vecka senare, den 25 oktober, jobbar Axelsson sin sista dag på KS.

I ansökningsvillkoren för den aktuella utlysningen framgår att Familjen Kamprads stiftelse begränsar vem som kan ansöka om medel.

”Utlysningen är öppen för forskare/undervisande personal vid svenska universitetet/högskolor, forskningsinstitut och regioner. Huvudsökande ska ha svensk doktorsexamen eller motsvarande utländsk examen./…/Stiftelsen kan finansiera projektrelaterade kostnader och personalkostnader för forskande/undervisande personal. Stiftelsen finansierar också projektrelaterade kostnader för medverkande från företag, offentlig sektor och civilsamhälle, där det av ansökan tydligt framgår att kostnaden är en förutsättning för projektets genomförande.’

Jag tolkar detta som att personer som arbetar i privata företag inte kan ansöka om medel på egen hand. Däremot verkar de kunna bli mottagare av beviljade medel genom att vara samarbetspart i projektet. Att någon av de sökande har en anställning på ett universitet, högskola, forskningsinstitut eller region är alltså en förutsättning för att bli beviljad medel från Kampradstiftelsen.

Så vad händer egentligen när Axelsson säger upp sig från Karolinska sjukhuset? Tappar ansökan sin giltighet då, eller har någon av de andra sökandena den anställningsform som behövs? Detta ska vi kika närmare på i nästa avsnitt.

---