Maran S1A13: Existerar det några samarbetsparter?

Detta är mitt manus till avsnitt 13 i dokumentärpodden Maran. Klicka på denna länk om du vill lyssna.

I förra avsnittet berättade jag om att Axelsson inte har någon koppling kvar till Karolinska Institutet (KI) när han ansöker om medel från Familjen Kamprads stiftelse. Ni fick också veta att han säger upp sig från sin tjänst på Karolinska Sjukhuset (KS) efter att ansökan till stiftelsen gjorts men innan han fått besked om beviljat anslag. Och att han jobbar sin sista dag där, strax efter han fått beslutet från stiftelsen. Jag berättade också att stiftelsen begränsar vem som kan ansöka om medel och kräver anställning vid universitet, högskola, region eller forskningsinstitut. 

I dagens avsnitt kommer jag titta närmare på övriga personer som nämns i ansökan till stiftelsen för att förstå om Axelssons uppsägning från KS påverkar utdelningen av de beviljade medlen från Kamprad.

Som vanligt finns text, källor och dokument att tillgå via bloggen. 

Axelssons projekt  beskrivs i ansökan till Kamprad som ett samarbete mellan Karolinska Universitetslaboratoriet, KUL, på KS, Ameliekliniken i Stockholm AB och Riksförbundet för ME-sjuka. Projektledare är Axelsson själv. Hans långa anställning vid KS lyfts fram som en merit, liksom att han är medgrundare av Ameliekliniken. Ett flertal specialistläkarutbildningar och över 100 vetenskapliga publikationer nämns också. 

Det framgår inte av ansökningshandlingarna, som jag tagit del av, om det är Axelsson som är huvudsökande eller ej. Men det står att KUL är det. Av vad jag kan se i handlingar från KS organiseras dock den enhet där Axelsson är anställd, Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, just under KUL. Utifrån detta är det rimligt att tänka att huvudansvaret för forskningen ska ligga på Axelssons arbetsplats på KS i samarbete med hans andra arbetsplats Ameliekliniken.

Ytterligare en person med anställning på KUL finns omnämnd i ansökan, en biokemist och med. dr. vid namn Hakim Mohamed. Hans uppgift i projektet specificeras till att implementera diagnosverktyget som han också varit med och utvecklat. Detta benämns som en avgörande del i projektet då verktyget kommer användas för urval av studiedeltagare. 

Vid en sökning på namnet tillsammans med Ameliekliniken hittar jag en person vid namn Hakim Jaffer som uppger på Linkedin att han har arbetat på Ameliekliniken fram till november 2022. Bland meriterna framgår att han varit ”involverad i upptäckten av biomarkörer för paravirala sjukdomar (ME/CFS)”. 

Det framgår också att han har arbetat på ett bolag som heter Clockwinder Therapeutics AB. Detta verkar vara ett företag han har haft tillsammans med Axelsson men som inte längre är aktivt. Via en arkiverad hemsida går att läsa en text om att de sökt personal för att utveckla företaget.

”CLOCKWINDER THERAPEUTICS AB ett nystartat företag sprunget ur forskning vid Karolinska institutet och RED Clinic (www.redclinic.se). Nu växer vi och söker därför en erfaren forskare/projektledare för att leda kommersialiseringen av våra diagnostiska metoder och kandidater för läkemedelsutveckling inom området para-virala sjukdomar (t.ex. ME/CFS, post-CoVID-syndrome, fibromylagi, CIRS, POTS).”

Jag vet inte när denna annons är publicerad men den låg kvar när sidan arkiveras i januari 2022. Fokus verkar här ligga på att göra business av den diagnos- och behandlingsmetod som de har tagit fram tillsammans.

Av Linkedin framgår det också att Hakim arbetat på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) men att han avslutade sin tjänst i december 2021. Högskolan bekräftar att uppgifterna stämmer och av Hakims profil på Researchgate går att förstå att uppgifterna i ansökan till stiftelsen, om att han har arbetat med att mäta covid-virus i avloppsvatten, stämmer. Däremot saknas det uppgifter på Linkedin om en eventuell anställning vid KUL och KS, och vid kontakt med registrator på KS framkommer att han varken har eller har haft någon anställning hos dem. Någonsin.

I e-posten mellan Axelsson och Bergquist finns Hakim omnämnd men det låter inte som att han längre är en del av projektet. Däremot berättar Axelsson om en ny person som ska vara en del av Kampradstudien som heter Nasren-Hana Jaff. Axelsson benämner henne som ”min post-doc” och ”vår medarbetare” och ligger på om att få till en anknytning för sig själv och henne på Uppsala universitet i anslutning till studien. 

En person med samma namn finns också under en del av hösten omnämnd som anställd på Amelieklinikens hemsida. Hon presenteras som ”senior forskare, affilierad verksamhet Postviral Research Stockholm AB”. Detta är ett företag som har samma ägare som Ameliekliniken och Axelsson sitter i styrelsen. Informationen om henne togs dock bort från hemsidan någon gång efter att ETC publicerade sin granskning i slutet av oktober 2023. 

Informationen i Jaffs presentation, som alltså nu är borttagen, gav upphov till flera frågetecken. Eftersom dessa frågetecken är en del av ett större mönster väljer jag att ta upp dem ändå.

Så här stod det:

”Nasren-Hana är en neuroimmunolog med hög specialistkompetens inom det terapeutiska området neurodegenerativa metabola och autoimmuna sjukdomar. Med ett Ph.D. i neurovetenskap från universitetet Pierre et Marie curry i Paris och omfattande postdoktoral forskningserfarenhet vid Karolinska institutet, fick hon en biträdande professorstjänst vid Karolinska universitetssjukhuset, institutionen för neurovetenskap. Med över 15 års erfarenhet samt hennes passion för patientcentrerad forskning är hon djupt engagerad i att förstå de intrikata molekylära mekanismerna bakom sjukdomar för att kunna utveckla innovativa behandlingar för patienter.”

Av informationen på hemsidan låter det som att Jaff har varit, eller är, biträdande professor vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska sjukhuset. Men enligt registrator på KS har någon med det namnet aldrig varit anställd hos dem och den institution som nämns finns inte på KS.

Jag tänker att det skulle kunna ha skett en sammanblandning med KI och kontaktar därför deras registrator. Det visar sig då att Jaff varit anställd hos dem vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, men inte som biträdande professor. Däremot har hon haft anställning som postdoc, projektledare, forskarassistent och forskningssamordnare. Den senaste anställningen som forskningssamordnare upphörde den sista maj  2020 och hon hade i september -23, när presentationen låg på Amelieklinikens hemsida, varken anställning vid eller anknytning till KI.

Utöver Hakim, biokemisten, och Axelssons omnämnande av en ”postdoc” eller ”medarbetare” i mejlen beskrivs i ansökan till Kampradstiftelsen en forskningssjuksköterska som ska ta dagligt ansvar för logistiken samt ”tillse att projektet uppfyller alla lagkrav och sker enligt sk ”Good Clinical Practice (GCP)”. När ansökan gjordes fanns ännu ingen person anställd på denna post och det framgår av ansökningshandlingarna att projektbidraget avser att finansiera tjänsten. I e-post 2023-01-04 mellan Axelsson och Bergquist framgår att denna person ska anställas via Uppsala universitet men ha sin placering på Ameliekliniken.

Även om syftet med detta avsnitt är att undersöka om det finns någon annan deltagare med rätt anställningsform för att ta över medelsförvaltningen behöver vi även titta lite närmare på den tredje samarbetsparten som lyfts fram i ansökan till stiftelsen. Nämligen”Riksförbundet för ME-sjuka”.

I avsnitt 2 sa jag att det framgick av ansökan att Riksförbundet för ME-patienter (RME) skulle vara samarbetspart i detta projekt och hjälpa till med urvalet av patienter tillsammans med klinikens sjuksköterska Mikaela Andersson. Efter publicering blev jag kontaktad av RMEs kommunikationsutskott som berättade att RME inte är samarbetspart i detta projekt. De påpekar också mycket riktigt att namnet på förbundet i ansökan inte är exakt överensstämmande med deras namn då de heter Riksförbundet för ME-patienter, inte ME-sjuka.

I ansökan namnges även en person som sägs representera förbundet i projektet. RME berättar i sitt mejl till mig att de varken har eller har haft någon person med det namnet som arbetar för dem. Det finns ej heller någon medlem med detta namn.

Men om Riksförbundet för ME-patienter inte är inblandade i projektet, vilket förbund menar då Axelsson när han anger att Riksförbundet för ME-sjuka är det? Mig veterligen finns det inget annat riksförbund kopplat till ME än just RME.

På nätet hittar jag något som heter ME-föreningen. Men hemsidan verkar inte ha uppdaterats på rätt många år. Dessutom är detta en förening, inte ett riksförbund. Mest logiskt vore det kanske att tänka att Axelsson samarbetar med Föreningen för svårdiagnosticerade sjukdomar (FSI) eftersom han sitter i deras vetenskapliga råd. Men de är inte heller ett förbund, och dessutom är de inte specifikt inriktade på ME.

Om vi tänker på den sammanblandning av diagnoser som framkommit i tidigare avsnitt så känns det också relevant att undersöka om andra diagnosgrupper som Axelsson inkluderar i begreppet paraviral sjukdom har riksförbund. När det gäller POTS hittar jag varken förening eller förbund och för postcovid finns bara en förening. Däremot finns det ett förbund för fibromyalgi. Och såklart Neuroförbundet, men deras inriktning stämmer inte riktigt överens med Axelssons syn på ME.

Men oavsett. Om Axelsson nu menar någon av dessa föreningar eller förbund, varför skulle han då använda sig av ett namn så snarlikt RME:s?

I förra avsnittet berättade jag om att Kampradstiftelsen begränsar vilka som kan ansöka om forskningsbidrag. Att den som söker måste vara anställd vid universitet, högskola, region eller forskningsinstitut. Jag berättade också att Axelsson sa upp sig från sin tjänst på KS innan han fick besked om beviljat bidrag och att han avslutade sin tjänst strax efter att stiftelsen meddelat att projektet fått 5 miljoner kronor. 

I detta avsnitt har jag visat att det bara finns en person till, dvs Hakim, utöver Axelsson själv, som uppges ha en sådan anställning att den uppfyller villkoren för att kunna ansöka om anslag från stiftelsen. Men vid en närmare granskning verkar denna anställning inte existera. Samarbetet med Jonas Bergquist och Uppsala universitet förefaller alltså avgörande för projektets överlevnad då Axelsson sagt upp sig från sin anställning i Region Stockholm och ingen av de andra sökandena har en pågående anställning som uppfyller Kampradsstiftelsens villkor.

Jag kontaktar stiftelsen för att dubbelkolla att jag tolkat deras villkor för anslag korrekt och vad som skulle hända om anställningsförhållandena ändras så att ingen i ett projekt längre är anställd på det sätt villkoren anger. En administrativ koordinator på stiftelsen bekräftar att min tolkning angående privata företag stämmer. De kan inte ansöka, men vara samarbetspart i projekt. När det gäller ändrade anställningsförhållanden svarar hon så här:

”Om anställningsförutsättningarna skulle förändras får förvaltande huvudman (alltså universitet/högskola, region eller forskningsinstitut som tar emot anslaget) utse en ny projektledare./…/Projekt kan också följa med projektledaren till annat universitet/högskola etc. om anställningsförhållanden förändras på det sättet.”

Koordinatorn förtydligar efter fråga från mig att det inte räcker med att projektledaren är anknuten om projektet ska följa med till en ny arbetsplats utan det är en anställning som krävs för att detta ska gälla. 

När jag kontaktade Uppsala universitet i somras och frågade om Axelsson var knuten till dem på något sätt, eftersom det såg ut så i notisen hos Familjen Kamprads stiftelse, fick jag veta att så inte var fallet. Däremot fanns ”ett samarbete” med Jonas Bergquist som är anställd på Uppsala universitet. I e-posten med Bergquist från våren samma år diskuteras heller inte anställning för Axelsson utan bara anknytning. 

Av e-posten framkommer dock att Kampradstiftelsen trots detta går med på att medlen flyttas till Uppsala universitet och de skickar ett nytt beslut om beviljade medel i mitten av april 2023. Men vid den tidpunkten är inte ens Axelssons anknytning klar.

I mejlen framgår att Axelsson och Bergquist skriver under och skickar in stiftelsens ”villkor för bidrag” i april-maj 2023. På blanketten står att de med sin underskrift försäkrar att ”uppgifterna i projektansökan är korrekta”. I början på juni har de ett möte där planen är att diskutera det kommande samarbetet i projektet närmare. Av dagordningen framgår att inte heller vid den tidpunkten är anknytningsprocessen för Axelsson och Jaff klar.

Kampradstiftelsen säger att ett beviljat anslag bara kan följa med en projektledare till en ny medelsförvaltare om personen har fått en anställning hos denna. Hur är det då möjligt att de nu aktuella anslagen flyttas till Uppsala universitet när Axelsson inte har den anställningsform som Kampradstiftelsen kräver? 

Jag har inget svar på denna fråga. Inte heller hur det kommer att bli med projektet. Men det börjar bli dags att knyta ihop säcken. Så i nästa avsnitt sammanfattar och avslutar jag den här första säsongen av Maran.

---