Trötthetsstudien finansieras även av Region Stockholm, Stockholms Universitet och Karolinska Institutet

Idag återgår jag till att prata om finansieringen av Trötthetsstudien, jag var visst inte riktigt klar men det kom annat i vägen.

Hur som helst.

I flera tidigare inlägg har jag berättat om att Trötthetsstudien fått forskningsmedel från FORTE, Försäkringskassan, AFA Försäkringar, Alecta och Vetenskapsrådet. I dagens inlägg fortsätter jag på samma tema och går igenom resten av de finansiärer jag vet om.

Region Stockholm och Stockholms universitet

Trötthetsstudien har fått 500 000 kronor från en utlysning av projektmedel från region Stockholm i samarbete med Stockholms universitet. På hemsidan går att läsa att parterna har ett avtal sedan 2015 där syftet är att lösa samhällsutmaningar inom områdena life science, psykisk hälsa, digitalisering, klimat och samhällsplanering samt kultur.

”Region Stockholm och Stockholms universitet (SU) stödjer forskning och utveckling som leder till tänkbara lösningar på framtida utmaningar inom alla Region Stockholms verksamhetsområden. Projektmedel tilldelas de forskningsprojekt som ses som viktiga för att möta Region Stockholms utmaningar, främst inom områden där det råder kunskapsbrist. Utlysning sker varje vår. I projektet behöver en forskare anställd vid SU och en anställd inom Region Stockholm medverka.”

Av ansökan om medel framgår pengarna kommer användas till den del av forskningen som handlar om att inhämta biometriska mått från deltagarna i Trötthetsstudien.

I sammanfattningen går att läsa:

”Svår trötthet (fatigue) är det främsta och mest funktionsnedsättande symtomet vid bl a utmattningssyndrom, men kunskapsbristen om mekanismer och hantering inom vården är påtaglig. En ansats handlar om sömn och autonom felreglering, och att bakomliggande mekanismer överlappar vid olika ohälsotillstånd. Projektet syftar till att öka kunskapen om fatigue som diagnosöverskridande symtom genom att lägga till biometriska mått för samtliga patienter i en stor randomiserad behandlingsstudie med 500 patienter. Med hjälp av en ring som bärs på fingret kan information om sömn och faktorer som gör att den inte är återhämtande, och hjärtfrekvensvariabilitet, fysisk aktivitet/stillasittande och kroppstemperatur samlas in med ett bärbart validerat mätinstrument under hela studieperioden.” (s. 1)”

När det gäller studiens relevans för regionen skriver man:

”Svår trötthet (severe fatigue) har fått ett rykte om att vara obotlig, ett rykte som inte bara saknar vetenskaplig grund (3) utan som tyvärr också påverkar en patients hopp och förväntningar på tillfrisknande. Med tanke på sjukdomsbördan, samhällskostnaderna och påverkan på livskvaliteten bör fatigue vara ett högprioriterat område att förstå och etablera behandlingar för. Till exempel är fatigue centralt för utmattningssyndrom, tillståndet som starkast bidrar till ny långtidssjukskrivning. Från och med 2025 kommer detta tillstånd att hanteras inom primärvården, vilket gör utvecklingen av evidensbaserade och kostnadseffektiva metoder särskilt brådskande.” (s. 5)

När författarna skriver om att fatigue har ett rykte om sig att vara obotligt och att detta inte bara är felaktigt utan också ”påverkar en patients hopp och förväntningar på tillfrisknande” i avsnittet här ovanför går referensen till Oslo Chronic Fatigues opinionsartikel från 2023. Det är alltså inte en vetenskaplig publikation utan en debattartikel eller manifest där konsortiet klargör att man ifrågasätter det rådande biomedicinska perspektivet på bland annat ME och postcovid.

I ansökan framkommer också att Trötthetsstudien innebär ett samarbete med övriga Oslokonsortiet (översatt från engelskan med hjälp av AI):

”Övriga nationella och internationella teammedlemmar och samarbetspartners: De biometriska variablerna relaterade till sömn och rastlös REM kommer att väljas i samarbete med professor Eus van Someren, chef för Institutionen för sömn och kognition vid Nederländernas institut för neurovetenskap, och professor John Axelsson vid SU och KI. Vi har också börjat konsultera med utvecklare och forskare Dr. Marco Altini vid Vrije Universitet Amsterdam, en expert på HRV och andra mått som använder bärbar teknik. Professor Hans Knoop, Amsterdam University Medical Centers, Nederländerna, är involverad i utvecklingen av den transdiagnostiska behandlingen, övervakar terapeuterna och kommer att bistå i mediationssanalyser. Knoop har också värdefull erfarenhet av att använda bärbar teknik i trötthetskohorter. Ludwig Franke Föyen, klinisk psykolog och doktorand inom registrering, fokuserar på teknologisk utveckling inom behandlingsforskning, såsom användningen av bärbara enheter, digital kognitiv testning på distans, gränssnittet mellan forskning och klinisk registeranvändning samt användningen av artificiell intelligens.

Samarbetspartners inkluderar även docent Henrik Borsting Jacobsen och professor Silje Reme vid Universitetet i Oslo, Norge samt andra medlemmar av Oslo Chronic Fatigue Network (3). Nationellt samarbetar vi med Anna Andreasson, docent i psykologi och klinisk epidemiologi vid avdelningen för psyko-neuro-immunologi vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, och Anna-Karin Norlin, doktor, Linköpings universitet, genom gemensam medverkan i det Forte-finansierade projektet “Trötthetskohorten – En longitudinell studie om psyko-biologiska mekanismer vid post-COVID, kronisk trötthet och utmattningssyndrom” (dnr 2022-00181). Vi förväntar oss synergieffekter mellan den studien och det projekt som ansöks om här. Projektteamet kommer att ha möten varannan vecka för att diskutera studieprogress och tolkning av resultat.”

Vad komsortiesamarbetet innebär i praktiken vet jag inte i dagsläget men är något som definitivt är värt att hålla ögonen på.

Länkar: [Ansökan] [Övrig info]

Osher Centgum för Integrativ hälsa Karolinska Institutet

I etikprövningsansökan för Trötthetsstudien från hösten 2024 framkommer att även Osher Centrum vid Karolinska Institutet sponsrar studien med 300 000 kronor:

”Osher Center for Integrative Health vid Karolinska Institutet kommer enligt överenskommelse att stödja projektet med 300 000 SEK avseende biometrisk datainsamling med Ouraringar.” (s 22)

I mitten på januari i år kontaktade jag KI och begärde ut ansökan och beslut angående tilldelning av medel från Osher Centrum till Trötthetsstudien. Efter många turer och en månads fördröjning (se skärmdumpar nedan) fick jag ut ett dokument med ett föreståndarebeslut. Där står följande:

”Efter diskussion i styrgruppen beslutas att 300 000 kronor kan användas i ett samarbetsprojekt placerat vid Gustavsbergs universitetsvårdcentral. Medlen skall användas i ett projekt gällande en transdiagnostisk psykologisk behandling av ihållande svår trötthet, som sker i samarbete mellan Karolinska Institutet, Gustavsbergs vårdcentral och Stockholms universitet. I enlighet med detta kan medel rekvireras till projektet om upp till 300 000 kronor under år 2025 och 2026. Projektkostnaderna kan uppstå antingen vid KI eller vid Gustavsbergs universitetsvårdcentral. Medlen ska användas för att köpa, hantera och administrera utrustning och data för biometriska analyser. Detta sker under förutsättning att upphandling och legala frågor dessförinnan har hittat en lösning.”

Dokumentet är daterat den 12 februari 2025 och underskrivet av föreståndare Mats Lekander den 17 februari. Att min begäran tog tid att hantera berodde alltså sannolikt på att det inte fanns någon dokumentation kring beslutet att finansiera Trötthetsstudien innan jag frågade efter den.

I forskargruppen vid enheten finns flera av de forskare som också ingår i Trötthetsstudien och ansvarig forskare Elin Lindsäter står som angiven som anknuten via postdoc.

Beslutet går att läsa i sin helhet via denna [länk].

Nedan följer skärmdumpar av min begäran om handlingar från KI:

---

[Länk] till samlingssida för studien där alla dokument finns att ladda ned