Regeringen har idag fått svar från en utredning som föreslår att Försäkringskassan borde få befogenheter att arbeta brottsbekämpande.

Om förslaget går igenom kommer Försäkringskassan bland annat kunna hålla förhör, ha rätt att använda tvångsåtgärder, göra penningbeslag och ha en egen underrättelseverksamhet. Den senare ska kunna starta sitt arbete innan det finns någon misstanke om brott och skicka vidare uppgifter till andra myndigheter.

”Underrättelseverksamheten vid Försäkringskassan ska kunna förebygga, förhindra och upptäcka brott. Underrättelser ska enligt förslaget kunna lämnas från Försäkringskassans brottsbekämpande verksamhet till Försäkringskassans övriga verksamhet, till Pensionsmyndigheten och till andra myndigheter, om det behövs för att motverka felaktiga utbetalningar.”

Allt i godhetens namn naturligtvis. För att skydda samhället från de kriminella, bekämpa bidragsbrott och se till att pengarna hamnar hos dem som _verkligen_ har rätt till dem.

Självklart ska pengarna inte hamna hos kriminella. Problemet är bara att politiker och myndigheter under lång tid har målat ut sjuka människor som just kriminella. Bidragsfuskare. Försäkringskassan har varit drivande i att hamra in att det finns människor försöker lura systemet på saker de inte har rätt till – människor som säger att de är sjuka, men inte är det, och därmed skor sig på andra.

Därför riskerar det här förslaget att drabba de mest sårbara – ärliga svårt sjuka människor – inte kriminella.

Än så länge finns ingen utredning upplagd på regeringens hemsida, men det finns slides från en presskonferens. Där kan vi bland annat läsa att de flesta bidragsbrotten aldrig upptäcks, att det bedöms att 90% av de felaktiga utbetalningarna beror på ”den enskilde” och att ”den enskilde” i hälften av fallen medvetet har lämnat felaktiga uppgifter. Det vill säga lurat till sig pengar man inte har rätt till (min översättning).

De skriver också att av de bidragsbrott som Försäkringskassan upptäcker och polisanmäler så läggs 75% ned. Detta använder man som argument för att Försäkringskassan själva behöver kunna agera brottsbekämpande. Det behövs ”en effektivare ordning”. Men det framgår samtidigt inte varför polisen inte lämnar det som anmälts vidare till åtal. Om Försäkringskassans anklagelser i själva verket var grundlösa.

I inledningen av presentationen står det så här:

”Cirka 15-20 miljarder kronor uppskattas betalas ut felaktigt från de statliga välfärdssystemen varje år. Vi måste motverka felaktiga utbetalningar och bekämpa brottslighet mot välfärdssystemen.”

Det som kommer bli avgörande är just synen på vad ”en felaktig utbetalning” är.

Jag har svårt sjuka vänner som haft sjukpenning beviljad under flera år där Försäkringskassan plötsligt bestämt sig för att avslå fortsatt sjukpenning med motivation att personen är fullt arbetsför. Detta trots att personen fortfarande är lika sjuk. I förlängningen har Försäkringskassan sedan kommit med ett återkrav och begärt tillbaka pengar som de menar är felaktigt utbetalda.

Försäkringskassan kräver alltså tillbaka pengar som de först bedömt att den enskilde har rätt till. De har alltså beviljat ersättningen och betalt ut den. Återkravet kommer först i efterhand när de av någon anledning ändrar sin bedömning och avslår fortsatt sjukpenning. Sådana här felaktiga återkrav blir förödande för den svårt sjuka människan.

När jag googlar efter artiklar för att kunna ge er ett exempel på vad Försäkringskassan återkrav kan innebära för en drabbad hittar jag en nyligen publicerad artikel i tidningen Kollega. Den handlar dock inte om en enskild person utan om en ny granskning från Inspektionen för socialförsäkringen av Försäkringskassans återkrav.

Det visar att MER ÄN HÄLFTEN av Försäkringskassans återkrav av sjukpenning och föräldrapenning har rättsliga brister.

”Om Försäkringskassan upptäcker att en ersättning har betalats ut felaktigt kan du tvingas betala tillbaka pengar. Förra året skickade myndigheten ut ett återkrav till drygt 14 000 personer och krävde tillbaka sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Men många av återkraven har visat sig innehålla fel i handläggningen. När inspektionen för socialförsäkringen (ISF) granskade slumpmässigt utvalda ärenden inom sjukpenning och föräldrapenning hade 59 procent av dem rättsliga brister.

– Vi ser brister i både enkla och komplexa ärenden. Det är såklart allvarligt både för den enskilda som riskerar att få ett återkrav den inte skulle haft och för den rättsliga kvaliteten i handläggningen, säger Sofie Cedstrand, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.”

Försäkringskassan är ingen rättssäker myndighet och att ge dem i uppdrag att bedriva brottsbekämpning och underrättelseverksamhet låter för mig mer som en dålig skräckfilm än något som ska trygga sjuka människors ersättning vid sjukdom och olycka.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje välkomnar dock förslaget och säger enligt regeringens hemsida:

”Där det finns pengar finns kriminalitet. Vår gemensamma välfärd ska gå till personer som har rätt till den, inte till kriminella. Det är välkommet att regeringen nu fått fler konkreta förslag på hur Försäkringskassan skulle kunna utreda, förebygga, förhindra och upptäcka bidragsbrott.”

Jag måste faktiskt be om ursäkt, för jag känner att den här texten inte alls blev så stringent och slagkraftig som jag hade önskat. Men det här förslaget är helt enkelt något av det mest bisarra jag sett.

Och tanken på Försäkringskassan som brottsutredande myndighet med en underrättelsetjänst skrämmer ärligt talat skiten ur mig.


Till pressmeddelande: [Utredning föreslår att Försäkringskassan ska få brottsbekämpande befogenheter]

Slide från presskonferens [Överlämning av förslag om brottsbekämpande befogenheter för Försäkringskassan]


Upptäck mer från The ME Inquiry Report

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.