Att bli sjuk har hjälpt mig att förstå vad jag värderar på riktigt. Sjukdomen har gjort det tydligt för mig vad som är jag och vad som kan lämna. Vad jag kan sortera bort. Jag och en vän, som också är sjuk, brukade skämta om det rätt tidigt under vår sjukdomstid, att sjukdomen reducerade oss precis som man reducerar en fin sås. Att sjukdomen har kokat bort det oväsentliga och kvar är vi i koncentration.

Varje dag med den här sjukdomen är en dag med svåra prioriteringar. Absurda val där basala saker ställs emot varandra. En situation där det inte är aktuellt att kämpa för att allt ska bli som vanligt, som det var innan jag blev sjuk. Både för att det fanns saker i min vardag som inte var jag och för att den kampen riskerar att göra att ingenting blir jag.

Jag vill leva i min kärna. Vara jag i allt jag gör. Trots sjukdom. Ja, faktiskt tillsammans med sjukdomen, även om den i sig inte är något jag önskar att dela min tid med.

Jag vill värna min kärna. Tillåta den att vara helig. Skydda den från yttre påverkan. Andras prioriteringar och åsikter om vem jag är och vad jag borde göra. Att låta det som är mitt vara mitt på mina villkor.

För att skydda min kärna kommer jag behöva prioritera skrivandet framför att lägga tid och energi på att presentera mitt skrivande på sociala medier. Åtminstone för nu.

Jag har inga planer på att lägga ner bloggen eller att sluta publicera texter där. Så är du intresserad av det jag skriver är det bloggen du ska följa. För den som vill få en signal om när nya inlägg publiceras går det att prenumerera, vilket innebär att du får ett mejl varje gång jag publicerar något.

Vill du dela sådant du läser vidare på dina sociala medier, eller på annat sätt, så gör det mig väldigt glad!

Skriv din mejladress i rutan här nedanför så landar ett mejl i din inbox när jag publicerar något här på bloggen ⤵️

Upptäck mer från The ME Inquiry Report

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.