Ansökan 1 (2023-05-23)
Projekttitel: Utmattning som transdiagnostisk symtomdimension: Identifikation och behandling i primärvård
Huvudsökande: Elin Lindsäter
Ansökan om bidrag till forskningstid: Sökt och beviljat belopp 2 000 000 kr
Sammanfattning: (s. 3)
”Svår funktionsnedsättande trötthet (utmattning) är en vanlig sökorsak i primärvården och i Sverige får många patienter diagnosen utmattningssyndrom (UMS). UMS är idag den främsta orsaken till sjukskrivning i landet, men diagnosen är omdebatterad och det saknas evidensbaserad behandling. Internationellt studeras utmattning över en rad psykiatriska och somatiska tillstånd. Resultat från ny forskning indikerar att utmattning kan förstås bättre som en transdiagnostisk symtomdimension än som diagnosspecifik patologi. Detta öppnar upp för nya, potentiellt mer effektiva, behandlingsmetoder för utmattning. Syftet med projektet är öka förståelsen för utmattning som transdiagnostiskt symtom över en rad somatiska och psykiatriska tillstånd i primärvården, samt att utvärdera effekten av en högtillgänglig transdiagnostisk kognitiv beteendeterapi (KBT) för utmattade primärvårdspatienter. Konsekutivt rekryterade primärvårdspatienter med utmattning (N=500) inkluderas i en randomiserad kontrollerad prövning och slumpas till att få transdiagnostisk KBT via internet som tillägg till sedvanlig vård, eller bara sedvanlig vård. Primärt utfall är förändring i svårighetsgrad av utmattning (före till efter behandling) med kontrollerade uppföljningar 1- och 2 år efter behandlingsstart. Faktorer som påverkar behandlingsrespons och symtomförändring analyseras, liksom kostnadseffektivitet. Projektet är viktigt eftersom det kan öka förståelsen för eventuella likheter och skillnader mellan utmattningstillstånd och faktorer som kan påverka diagnosticering och behandlingsrespons. Projektet kan skapa evidens för en högtillgänglig, kostnadseffektiv behandling anpassad för bred implementering i primärvård. Resultat kan bidra till uppbyggnad av nationella riktlinjer för bedömning och behandling av utmattning, vilket skulle innebära att fler kan få tillgång till säker och effektiv vård som kan avlasta både patienter, primärvårdspersonal, och samhället i stort.”
Några observandum:
Forskarna hänvisar till politiska beslut för att motivera projektet:
”Given the limited number of intervention studies with divergent theoretical underpinnings, no treatment has a strong evidence – base to date. Clinical recommendations for ED treatment nevertheless encourage extensive, multimodal, specialized rehabilitation programs. Such rehabilitation programs have not been evaluated in any RCT for patients with ED, but have been subsidized by the Swedish government for many years. In February this year, a political decision was made to retract subsidization of specialized multimodal rehabilitation for ED and as of 2025 patients suffering from long – standing fatigue and ED will primarily be referred to primary health care clinics. This necessitates rapid development of safe, efficient, and evidence based care processes that are largely lacking to date.” (s. 9)
De drar slutsatser om orsaken till fatigue:
”Although often considered a disorder-specific characteristic, the etiology and pathogenesis of fatigue are largely unknown and generally believed to be multifactorial. No biological markers or other objectively measurable factors (such as cognitive impairment) have been found that consistently and sufficiently explain the onset and perpetuation of disorder-specific fatigue. The high prevalence and non-specific nature of fatigue presents a challenge to general practitioners who generally have limited time and resources for assessment and intervention. Importantly, a potential break-through to how we can understand fatigue has been achieved in recent years, with studies showing that variance in fatigue severity is better explained by transdiagnostic factors (e.g., demographic and psychosocial variables and aspects of daily functioning) than by disorder-specific pathophysiology. Further, the same perpetuating mechanisms of fatigue (such as fear avoidance, symptom catastrophizing, self-efficacy, and resting-behavior) have been found across disorders. These findings suggest that a transdiagnostic approach to understanding and treating persistent fatigue might be beneficial for patients and healthcare practitioners, with potentially important implications for treatment.” (s. 9)
Resultatet förväntas påverka brett:
(Fetmarkerad text är även fetmarkerad i själva ansökan.)
”The proposed project will have substantial effects both in the short and long term. In the short term, it will provide clinicians and policy makers with fundamental information about precipitating and perpetuating factors of fatigue within and across patient groups in primary care. By longitudinally collecting data on both self-reported symptoms and objective disease markers such as inflammatory markers, cognitive impairment, and sick leave, the project has potential to provide new and important insights into the dimensionality of fatigue. This is crucial for improving assessment procedures and individualized treatment strategies.Equally important, the project will build an evidence-base for a highly accessible transdiagnostic treatment that is designed for implementation in the primary care context. Transdiagnostic treatments are by nature clinician friendly (therapists learn only one treatment rather than many different but overlapping diagnosis-specific protocols) and easy to implement. Delivering the treatment via the internet, with individually tailored therapeutic support, is a cost-effective format that fits very well with the primary care context and that can be disseminated swiftly and broadly in primary care throughout Sweden. These factors are important given the limited resources in primary care. Long term effects of the project include that it can contribute to development of national guidelines for assessment and treatment of fatigue, better use of healthcare resources, and a reduced general burden of fatigue in society. ” (s. 10)
Teoretisk utgångspunkt för projektet:
(Följande är en sammanfattning av det som står på s. 11 i ansökan)
Projektet utgår från ett biopsykosocialt perspektiv på fatigue, där symtomen anses vara ett resultat av samspelet mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Kroppens alarmsystem, som aktiveras vid hot mot välbefinnandet, leder till immunologiska, hormonella, kognitiva och beteendemässiga anpassningar som initialt är adaptiva men kan bli långvariga och maladaptiva. Genom associativ inlärning kan oskyldiga stimuli börja trigga dessa alarmsystem, vilket förstärker symtomen och bidrar till undvikande- och vilobeteenden samt negativa tankemönster. Fatigue betyder inte nödvändigtvis att aktivitet är farlig eller att kroppen saknar energi; istället är gradvis och kontrollerad ökning av aktivitet central för rehabilitering. Den föreslagna transdiagnostiska behandlingen syftar till att bryta kopplingen mellan fatigue och dess utlösande faktorer, och att återanpassa systemet till aktivitet genom att stegvis närma sig situationer och aktiviteter som associerats med symtom.
Ansökan 2 (2023-05-23)
Projekttitel: Utmattning som transdiagnostisk symtomdimension: Identifikation och behandling i primärvård
Huvudsökande: Elin Lindsäter
Ansökan om projektbidrag Sökt belopp 7 307 040 kr, beviljat belopp: 3 000 000 kr
Samma ansökan som ovanstående, men pengar söks för annat ändamål i samma studie.
The ME Inquiry Report 