Ett utav mina värre symptom under min utmattning är och har varit mina överkänsliga öron. Det riktigt skär i dom, ibland till och med av att höra mej själv prata. Det är en oerhörd obehagskänsla och jag riktigt känner hur trumhinnan fladdrar eller darrar. Sådana dagar är det oerhört jobbigt att vara mamma, men sonen kommer på råd och lånar glatt ut sina hörselkåpor, och så sitter jag där som ett ufo och hör ingenting i stället, utom mina hårstrån som knastrar mot öronen i hörselkåporna då jag andas.

Igår hittade jag en oerhört intressant studie på temat här:

I en särskild studie undersökte forskarna så en grupp på 350 försökspersoner med låg, medel och hög nivå av emotionell utmattning. Deltagarna fick svara på en omfattande enkät, och mättes på en rad vis: puls, blodtryck,  midja, stuss, hjärtfrekvensvariabilitet och halter av ”stresshormoner”, med mera.  På så sätt tog forskarna bland annat reda på hur uppvarvade de var och vilken förmåga att reparera sig som de hade.  Och så fick de genomgå försök.

– Vi genomförde hörseltester före och efter att vi på olika sätt utsatte dem för akut stress, berättar Dan Hasson. I hörseltesterna fick de klicka så fort  de hörde en ton. I en annan fick de i uppgift att höra tal i en brusig miljö. Det tredje handlade om att personerna vid olika ljudnivåer skulle uppge när de tyckte att ljudet blev obehagligt.

Under fem minuter utsatte forskarna försökspersonerna för olika former av stressituationer och mätte stressnivåerna, genom blodprov, före och efter.   Stressperioden var en kombination av mental prestation med aktivt störande inslag (de skulle på en lista klicka vilken färg som ord hade, så snabbt som möjligt), en rent fysisk stress som bestod i att de fick ha handen i iskallt vatten, och en social stress genom att de blev filmade med en videokamera eller någon stod och stirrade på dem.

När forskarna efter den här stresskuren åter mätte vid vilken ljudnivå som personerna upplevde obehag, visade det sig att ljudet påverkade de tre grupperna helt olika:

• De som hade låg nivå av emotionell utmattning klarade en högre ljudnivå tidigare – de ”blundade” med öronen.

• De som fanns på en medelnivå hade kvar samma obehagsnivå som tidigare – de ”kisade” med öronen.

• Personerna med en hög nivå av emotionell utmaning hade blivit mer ljudkänsliga av stresspåslaget och rapporterade obehag vid en lägre ljudnivå än före – de hade öronen vidöppna.

– Man kan säga att de som var utmattade på en hög nivå spärrar upp öronen och får ökade hörselproblemen, sade Dan Hasson.  De kan  reagera redan på normal samtalsnivå och tycker att det skär i öronen. Detta blir handikappande för dem.

Å, det är ju som att dom beskriver mej! De rekommenderar utifrån studien att man ska skaffa skräddarsydda öronproppar via företagshälsovården. Måste genast undersöka detta för detta är verkligen ett handikapp!

Upptäck mer från The ME Inquiry Report

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.