Tänk dej dina symtom som trummor!
Kroppen trummar på dem för att du ska förstå att det är dags att varva ner och att det finns brister i återhämtningen. Trummorna är olika stora och den största symboliserar dina allra värsta symtom. När den största trumman ljuder, skriker kroppen STOPP och tvärvägrar – du lyssnar ju inte!!!
Om du lär känna din kropps trumslag, kanske du så småningom kan reagera och sakta av redan då kroppen viskar.
 |
| Lite sent att reagera nu…eller? |
Upptäck mer från The ME Inquiry Report
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
The ME Inquiry Report 
Va då återhämtning?(ler)…är super dålig på sånt (tyvärr) I fjol fick jag tipset att läsa boken ”Duktighetsfällan” om prestationsprinsessor eftersom jag har såå svårt att säga nej till krav som kommer både utifrån och ifrån mig själv (och kände igen mig till 100% i att vara en prestationssessa) Så jag kör tyvärr på tills min kropp säger stopp (lite likt bilen på bilden) och då har jag inget annat val än att ta det lungt (vilket får mig att må dåligt för då kan jag inte prestera). Så ett av mina mål i år är att bli uppmärksam på när jag ”kör på” för att jag känner krav på att vara duktigHa en bra dagKraaam C
GillaGilla
hej hej.ja jag har fortfaraande efter 12år sedan första utbrändheten svårt att känna när jag gör ”för mycket” dvs överanstränger mig,man känner det ju inte förräns EFTERÅT! och då kommer den ATOTALA tröttheten,totalt skit slut.jag kan idag inte dammsuga och plocka ur diskmaskinen på samma dag,så svårt skadad blev jag! så jag får ta en sak varje dag och vara NÖJD med det,men man blir ju ledsen när man varit en person med tusen bollar i luften samtidigt innan!kram och ha en bra dag!
GillaGilla
Hm…jag får nog ta en titt på mitt beteende hör jag (ler) för mitt köra på i ett kan nog liknas vid ditt ”göra klart och sen vila”…för när jag som nu har en period med låg energi läggs mina ”måsten” på hög och sen när energin kommer tillbaka kör jag på tills jag åker på nästa låg-energi period för att hinna i kapp (vilket det inte blir i det långa loppet)Japp bor i Skåne. Ska försöka utläsa länken var jag skulle kolla upp ang hjälpTacksam, jag känner också igen mig i att det är först efteråt som jag vet om jag tagit i för mycket och i att det känns ur-jobbigt att man inte längre klarar av att ha 10 bollar i luften längreKraaam C
GillaGilla
Jag tror att det är ett riktigt bra mål för året! Jag har i läxa att jobba på återhämtning, för mej är det att stanna upp i en aktivitet. Å, ja, mitt i en aktivitet- utan att ha gjort färdigt hela…jag som är en typisk jag-gör-färdigt-först-sen -kan-jag-vila-person behöver verkligen träna på detta. Att stanna upp är enda sättet att vara här och nu, har jag lärt mej i höst. Tipsar om min första dagens övning som vi fick i gruppen http://livetsbilder.blogspot.com/2011/12/dagens-ovning-1-det-har-mar-jag-bra-av.html.KramPs Visst bor du i skåne? – såg i bloggen – du kanske skulle kontakta http://www.vardaltest.se/?q=sv/node/106 och fråga om det finns nånstans för dej?
GillaGilla
Känner SÅ igen mej i det du berättar som den totala tröttheten och att energin bara räcker till en sak åt gången. Tipsar även dej om en övning vi fick göra för att lära oss stanna upp och känna efter I aktviteten vi håller på med http://livetsbilder.blogspot.com/2011/12/dagens-ovning-1-det-har-mar-jag-bra-av.html.kram
GillaGilla
När jag saknar mitt effektiva jag som klarade massor på samma gång – försöker jag tänka att något i det var det som gjorde att jag blev sjuk, och det vill jag INTE tillbaka till. Bra att du fått upp ögonen för dina ”cykler”, första steget till förändring. Ett förslag – skriv alla dina symtom på lappar o rangordna dom i svårighetsgrad, kanske kan du få en idé om vilka som är de tidiga signalerna…Kram
GillaGilla