Idag är en sån där tung dag då jag bara vill ge upp – jag orkar inte dra allt detta mer. Orkar inte bli förhörd och förödmjukad hos läkaren fler gånger – att förväntas förklara och tvingas försvara. Vill säga upp mig från min roll som samordnare av och deltagare i projekt sjukskrivning med omedelbar verkan.
Drog i lite trådar igår – för att få till en förändring – men väntar nu på att en person ska återkomma. Avskyr väntan, att vara beroende och sårbar.
Längtar efter en sammanhållen vård med samsyn – där jag kan lita på att de som finns omkring mig vill mitt bästa.
Upptäck mer från The ME Inquiry Report
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Förstår din längtan och tänker att sammanhållen vård borde vara en självklarhet, fast det tyvärr inte är det. Tänker också att det är okej att vara svag ibland. Kram!
GillaGilla
Jag tycker du sköter det fantastiskt bra, men förstår att det är tungt emellanåt. Det värsta är ju väntan, det är verkligen en av mina svagheter att behöva vänta, ush! KRAM
GillaGilla
Jag hoppas innerligt att ditt tråddragande går vägen. ❤
GillaGilla
Tack! Jag tycker också att det är okej att vara svag – tyvärr glömmer känslan bort det ibland och då måste jag påminna mig själv. Kram
GillaGilla
Tack! Vänta kan vara okej tycker jag – ibland – om man vet att det leder till något. Ovissheten om det jag väntar på ens kommer att inträffa – den är värre tycker jag. Kram
GillaGilla
Tack! Jag också – än så länge är det bara tyst…blä! Kram ❤
GillaGilla