Jag planterade några frön igår – och idag har jag umgåtts med värken. 

Det är så lite som behövs – att när värken kommer så har jag så svårt att komma underfund med orsaken. Den fördröjda, oproportionerliga värken alltså – den som mal så att jag blir galen. Det jag kände redan igår är lättare att förklara – och förtränga – muskeltröttheten, sticken och låsningskänslan i bröstryggen. 
Idag har jag jobbat för att få bort känslan av nattens hejdlösa överbelastningsdrömmar med hjälp av vindens sus i trädtopparna, havets skvalp mot klipporna, solens värme mot ansiktet och fåglarnas kvitter som musik i mina öron. 


Upptäck mer från The ME Inquiry Report

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.