Sommarlov – semester – sol – stuga – storytel – sölig uppkoppling – det vill säga mina ursäkter för den bristfälliga uppdateringen här.
Jag njuter av värme och familjen, av att bara vara. Spenderar nu mindre tid i sittande och liggande vila än i aktivitet – men drar mig undan ganska ofta för att huvudet behöver vila. Jag har också börjat känna att alla aktiviteter inte är krävande utan vissa kan jag faktiskt göra i korta stunder utan att bli totalt dränerad på energi. Huvudet är med mig mer – framför allt känner jag mig mindre ”rörig” då jag exempelvis bakar, vilket är en riktigt skön känsla!
Annars känner jag mig smått frustrerad – jag känner att den där wow-känslan med övningen inte riktigt infinner sig längre. Den behövs fortfarande, och jag använder den som ett sätt att ”ställa in” kroppen i rätt fokus. Men de kroppsliga framstegen är inte lika tydliga längre pch jag känner att jag behöver mer utmaning helt enkelt. Promenaderna fick jag tyvärr lägga på is då bäckenet protesterar för mycket vilket känns tråkigt. Men vi cyklar endel och det är verkligen en frihetskänsla.
Men jag vill mer såklart!
Upptäck mer från The ME Inquiry Report
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
The ME Inquiry Report 
Så härligt det är att läsa om dina framsteg!!Min första tanke när du skrev att wow-känslan inte längre fanns, var att övningen kanske börjar bli för enkel för dig och det hade ju du redan tänkt. 🙂
GillaGilla
Vad glad jag blir av att läsa det här! Tråkigt att promenaderna inte fungerar men ändå så skönt att du ser så många. Jag hoppas att det håller i sig. Kram!
GillaGilla
Oh, jag försöker också njuta av värmen och familjen och känslan av att bara vara, men det går tyvärr inte så jätte bra. Har lagt på mig extra hull under 4 veckors tid då psyket strejkat en hel del… Hoppas att du snart får tillbaka wow känslan… :)KRAM
GillaGilla
Tack! 😃Ja, jag tror definitivt att övningen behövs men kompletteras med mer.
GillaGilla
Tack! 😃 Ja, jag blir en aningens frustrerad eftersom jag alltid gillat att promenera. Men jag njuter som en galning av allt annat som fungerar bättre nu. Kram!
GillaGilla
Tråkigt att höra att din sommar är tuff! Hoppas att det lugnar ner sej snart! Kram!
GillaGilla
Hej! Detta med den uteblivna wowkänslan; så är det ju med all träning man når platåer där man inte får ut lika mycket längre, ändå tar träningen ändå. Hm så promenader funkar inte? Synd. Cykel säger du? Ja men det låter ju bra att du hittar någon form som passar smått ändå 🙂 . Mer cykel, kan sparkcykel vara nåt? i stället för promenad? Fast då kanske det gör riktigt ont i stället?Skönt dock att höra att du verkar kunna avnjuta sommaren relativt ok ändå. Här spelar det ingen roll om det är 100 + eller -. Jag är inte väderberoende på det sättet, och tröttheten är lika elak som vanligt, så jag har inte ens ork att vara ute, utan ligger och sover i min säng större delar av dagarna:/. Ja ja det är som det är med extrem utmattning. Den följer inga normala lagar och tidsaxlar.Jag har ju haft 14 års tillvänjningstid så.. Men jag blir irriterad att det ska vara så här att det stjäl mitt liv.Sskönt dock att höra att du har det ok i sommarvärmen. Själv föredrar jag subarktisk kyla.
GillaGilla
Under min sjukdomstid (även innan utmattningen tog fart på riktigt) har jag mått bättre på sommaren, framförallt då det varit varmt. Kyla och dåligt väder har fått mig att må sämre. Men detta har ju framförallt gällt smärtan. Eftersom min utmattning och smärta sitter ihop är det inte heller så märkligt att även den blir bättre under sommaren. Men årets förbättring hoppas jag håller i sig på ett helt annat sätt eftersom den beror på andra faktorer än vädret. Sparkcykel är inget alternativ tror jag då den kräver konstant snedbelastning av bäckenet. Möjligtvis en springcykel, men det har jag inte sett till vuxna. Sen är promenader för mig inte framför allt förknippat med träning utan med att njuta av naturen, vänskap och ett gott sällskap, och det är väl detta jag saknar och vill åt!
GillaGilla