I natt låg jag vaken med överbelastningsbesvär och förbannade mina fina ord om måttfullhet och balans – pyttsan heller! Balansen är svår och marginalerna fortfarande pyttesmå.
Tänker att på sätt och vis var det ju bättre att bakslaget kom nu än senare i höst, då jag efter sommarens framsteg inte alls känt mig tveksam till att börja arbetsträna.
Nu ser jag ju vad lite som behövs för att balansen skulle rubbas – enkla men ändå för högt belastande sjukgymnastiska övningar – och att vägen till att tåla belastningen som en arbetsträning innebär förmodligen är lång.
Upptäck mer från The ME Inquiry Report
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Kan bara säga att jag skriver under på rubbet; de små marginalerna, aktivitetsbalanssvårigheter i sällskap, övermodet.Ändå får man bara kämpa vidare.Sofia
GillaGilla
Men å hej Sofia – har undrat hur det går för dej!Det låter som att du har det kämpigt? Kram!
GillaGilla
Känner igen mig. Det behövs inte myckdt för att man ska få bakslag…
GillaGilla
Nej, det är en svår balansgång!
GillaGilla