Något är riktigt ruttet. Jag har svårt att riktigt sätta fingret på vad. Men det stinker.
Det handlar om attityder mot de som inte tillhör normen. De som är utsatta, och ses som svaga. Som den starkare gruppen kan välja att hjältemodigt hjälpa eller helt förkasta. Som aldrig ses som jämlika. Och som är helt legitima att smutskasta.
Jag tänker på alla er som jag har mött sedan jag själv klev utanför normen. Den värme, omtanke och kärlek ni visar. Förståelsen. Uppmuntran. Trots att ni själva har det tufft.
Och vilken kompetens ni äger. Och viljan att upprätthålla och utveckla den. Trots att kapaciteten är så begränsad.
Det ruttna består i att vi förvägras vara de kompetenta människor vi är bara för att vi inte har samma kapacitet som normen. Vi blir placerade i ett eget fack, som om vår kompetens lämnade oss i samma stund som vi miste vår kapacitet. Att all vår kunskap och erfarenhet är som bortblåst. Och som de som har begränsad kapacitet från början inte ens är lönt att satsa på.
Men de som ser oss som manipulerande latmaskar har helt och hållet missat vilka vi egentligen är. Att vi varit och är samvetsgranna och driftiga människor som avskyr det begränsade livet vi tvingas leva. Som om vi tillåts använda vår kompetens på våra villkor kan vara med och förändra världen till det bättre.
Oavsett om vi är arbetsoförmögna, sängliggande eller intryckskänsliga.
Det talas ofta om vad vi saknar. På vilket sätt detta gör oss till en belastning för samhället. Men sanningen är att vi äger ett perspektiv som normen saknar. Som samhället behöver för att vända den ”negativa trenden”.
För bland oss finns människor med alla typer av kunskap och erfarenheter. Vi  representerar olika åldrar, yrkesgrupper, samhällsklasser och nationaliteter. Vi är som ett tvärsnitt av världen, men med en extra unik erfarenhet. En erfarenhet som binder oss samman oavsett funktionsnedsättning.
Därför är vi starka, trots att världen ser oss som de svaga. Och om vår samlade kompetens togs tillvara skulle den revolutionera hela samhället. Ställa förutfattade meningar och fördomar på ända. Förändra organisationer och system. Förändra forskning, evidens och praxis. För vårt perspektiv saknas – och vi är många.
Jag menar allvar!
Det är därför det stinker så, när fördomarna får luftas och förstärkas offentligt. När den stora feta lögnen presenteras som en sanning.

Detta måste få ett slut. Det är dags att vi får ta plats nu!

Upptäck mer från The ME Inquiry Report

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.