Jag vill förtydliga en sak:
Att bli nekad sjukpenning har flera dimensioner. Och det handlar om SÅ mycket mer än ”bara” ekonomi!
Visst det innebär att min försörjning uteblir men det handlar också om att mina begränsningar förnekas. Att påstå att jag kan arbeta i nuvarande skick är ett hån mot hur extremt begränsat min sjukdom tvingar mig att leva.
Att neka sjukpenning är samma sak som att säga att hela mitt begränsade liv är en lögn. Vem vill leva så och göra de val jag tvingas göra?
Genom att intyga mitt behov av sjukskrivning bekräftar läkaren att min situation är giltig och rimlig. Försäkringskassan bekräftar eller förkastar sedan i sitt beslut vårdens bedömning. När det senare sker – jag får avslag – underkänns på sätt och vis vårdens bekräftelse. Och min situation och mina behov ogiltigförklaras.
Hela samhällsapparaten tvingas nu se mig som frisk och fullt arbetsför trots att FK är enda instansen som säger att de ser mig så.
Dessutom går all tid nu och framöver att gå till detta – att försöka få sjukpenningen godkänd i rättslig process. För min man tvingas dels arbeta ensam för hela familjens försörjning plus att han får alla kontakter relaterat till processen. Min läkare är överbelastad så den tid jag har att ta i anspråk går även här enbart till rättsprocess och sjukpenning.
Mina andra eventuella behov av vård och stödåtgärder får sättas åt sidan. För ingen har varken tid eller ork att ta hand om detta också.
Vi kan inte skippa rättsprocessen, för vi klarar oss inte på lång sikt enbart på min mans lön. Därför måste den prioriteras först. Även om de innebär att andra basala behov måste stå tillbaka. Att få avslag på sjukpenning påverkar mer än min inkomst, det gör sönder mig.
Försäkringskassan talar om att de respekterar mina besvär, men hade de gjort det hade de lämnat min sjukpenning ifred.
Jag vill inget hellre än att leva annorlunda. Men jag kan inte.
För jag är sjuk.
(Detta jag nu beskriver är också en del av det jag kallar det funktionshindrande samhället. För kampen om mina rättigheter begränsar mig mer än sjukdomen i sig själv gör. Belastningen blir så hög att mitt handlingsutrymme krymper ytterligare.)
Upptäck mer från The ME Inquiry Report
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
The ME Inquiry Report 
Jag känner med dig.❤❤❤Som om det inte räckte att bli långvarigt sjuk och inte kunna klara sig i sin egen vardag.Tappa sina förmågor och bli utlämnad till andra.Det värsta att bli utlämnad till samhällets misstroende kring en sjukdom som existerar i högsta grad.Det är ingen inbillningssjukaeller lata människor som låtsas och vill utnyttja vårt på pappret så fina sjukförsäkringssystem.Systemet som lovar att stå upp för dig och mig och alla andra då livet vänder och man blir sjuk och behöver stöd.Vi måste nog i detta samhälle börja prata om livsförmåga innan vi pratar om arbetsförmåga.Som ME -sjuk klarar ju många inte sin egen vardag på grund av att allt belastar systemet och ger starka reaktioneri kroppen.Om man inte ens orkar med ett vanligt liv i sitt eget hem, hur i hela fridens namn kan man då klara av ett arbete?Jag blir galen av frustration över hur du och andra långtidssjukskrivna blir bemötta.Jag är själv långtidssjukskriven och vet hur minsta lilla stress och press påverkar mig.Det verkar som att det är på gång ett nytt försäkringsmedicinskt understödd kring ME från socialstyrelsen.Tydligen har det inte funnits tidigare.Hoppas så att det kan hjälpa dig på sikt på något sätt.En artikel i SvD idag då fackliga representanter också höjer sin röst och starkt ifrågasätter bemötandet med indragen sjukpenning för svårt sjuka människor.Ge inte upp hoppet.❤❤❤Det finns mycket godhet och kloka människor i vårt samhälle också och jag hoppas och tror av hela mitt hjärta att förnuft och medmänsklighet kommer segra till slut.Fortsätt att göra din röst hörd när du orkar och har kraft.Du bidrar till en förändring genom att väcka andra människors tankar kring sjuka och funktionsnedsatta. En medvetenhet kring medmänsklighet och hur sköra våra liv och våra kroppar egentligen är.Håller alla tummar och tår för att din överklagan till rättsliga instanser faller väl ut.Bara så sorgligt att du och din man måste lägga energi på detta.Styrkekram till er båda.❤❤❤Annica
GillaGilla
Är det du som står bakom Det funktionshindrande samhället? Jag tittade på den häromdagen, och gillar hela idén jättemycket. När jag tagit mig igenom mitt eget nuvarande kaos skriver jag eventuellt ett bidrag dit, just om det. Jag förstår verkligen att din situation just nu måste vara fruktansvärt påfrestande och frustrerande. Jag kan bara hoppas för din skull att FK öppnar ögonen och börjar ta vettiga beslut för din räkning. Jag ska hålla tummarna. ❤
GillaGilla
Tack för alla peppande ord! ❤ Stor kram
GillaGilla
Ja! Det är jag. Så glad jag blir att du gillar min idé. Jag publicerar gärna din berättelse när tid är. Och tack för pepp – vi är många som drabbas av märkligheter i sjukförsäkringen nu. ❤
GillaGilla