David mot Goliat

Farsen fortsätter: 

Återigen avslag på sjukpenning. Femte gången sedan indraget för drygt ett och ett halvt år sedan. Kommer jag någonsin komma in i systemet igen? 

(Fyra ärenden väntar redan i Förvaltningsrätten. Det är inte så ”bara” att överklaga som det påstås…)

Försäkringskassan bedömer alla mina ärenden utifrån avslaget 2017. Trots att det gått snart närmare två år sedan de började krångla får jag ingen möjlighet till en ny prövning. Utan det första avslaget är styrande i allt.

Jag hade alltså varit sjukskriven i sex år utan problem innan de drog in min sjukpenning 2017. Då blev jag bedömd som fullt arbetsför över en natt. Trots att varken rehab eller arbetsträning ökat arbetsförmågan utan tvärt om gjorde mig sämre.

Från början var jag fly förbannad. Sen blev jag ledsen. Nu orkar jag inte med den känslomässiga påfrestningen. Distanserar mig för att överleva. Blir blasé och less. Förväntar mig inte längre att få godkänt utan ansöker bara på nytt för att det ska finnas underlag om jag någon gång får rätt i domstol.

Ni vet, det får ju inte bli något glapp någonstans. Det är sen gammalt.

Det sjuka är att även om Förvaltningsrätten skulle ge mig rätt och låter bli att ta ärendet vidare till Kammarrätten (dvs erkänner att de bedömt fel) är det inte självklart att nya ärenden godkänns. Min vän Sture går igenom det just nu. Försäkringskassan fortsätter neka honom sjukpenning, trots att han nyligen fick rätt i Förvaltningsrätten.

Fattar inte hur jag ska orka. Detta är förutom att vara en extrem administrativ börda (för min man och juristen som stöttar honom) fruktansvärt psykiskt nedbrytande. Jag är alltså extremt belastningskänslig, hemmabunden och till största delen soff- och sängliggande. Överansträngning försämrar mitt mående rejält, och det behövs väldigt lite för att jag ska bli överansträngd.

Det är jag mot Goliat.

Mitt liv är redan så begränsat av sjukdom. Varenda millimeter av min vardag påverkas. Att få min verklighet ifrågasatt, förnekad och förminskad gång på gång av Försäkringskassan är ren tortyr. Att politiker och Försäkringskassans ledning hävdar att rättssäkerheten ökat är tortyr på tortyren.

Jag kan för mitt liv inte förstå hur Försäkringskassan tillåts göra så extremt inkompetenta icke verklighetsförankrade bedömningar. Skulle jag gjort det som yrkesverksam arbetsterapeut hade jag förmodligen blivit av med legitimationen.

Försäkringskassan förstör mitt och en mängd andra människors liv. Var är folkstormen? Saknar den – mycket!

Jag önskar att jag kunde strejka som Greta Thunberg – lägga mig framför regeringskansliet med min protest en dag i veckan (minst). För min och alla sjukas skull. Nej, för allas skull, för alla kan bli sjuka. För din skull! Men tar mig inte ens utanför mitt hem.

Nu tänker jag skrika lite:

ALLA MÄNNISKOR KAN BLI SJUKA & BEHÖVA SJUKFÖRSÄKRINGEN! ÄVEN DU!! ALLA MÄNNISKOR KAN BLI SJUKA & BEHÖVA SJUKFÖRSÄKRINGEN! ÄVEN DU!! ALLA MÄNNISKOR KAN BLI SJUKA & BEHÖVA SJUKFÖRSÄKRINGEN! ÄVEN DU!! ALLA MÄNNISKOR KAN BLI SJUKA & BEHÖVA SJUKFÖRSÄKRINGEN! ÄVEN DU!!

Förlåt, jag vet att det är rättshaveristiskt beteende att skriva arga saker med versaler.

Men vad ska jag göra!?!

---

Bild från Pixabay