Varför uteblir folkstormen?

Jag försöker förstå varför den rådande situationen på Försäkringskassan kring avslag på sjukpenning inte skapar folkstorm. Varför friska människor inte i högre grad protesterar och kräver en förändring. Vad det är för tankevurpor som gör att vi sjuka inte lyckas nå fram med våra berättelser.

Och hittills har jag har landat i det här.

Vi lever i en värld där människor (fortfarande) till största delen litar på vår välfärd. Där de som tänker att trygghetssystemen går att lita på också tänker att Försäkringskassan tar korrekta beslut. Där den naiva tron på att våra system fungerar också leder till en blind tillit till de som företräder systemen. Ansvariga tjänstemän och politiker som på grund av sin makt har lättare att nå fram och bli trodda då deras ord väger mycket tyngre än protester från människor som är beroende av systemet.

Slutsats: I ett system som fungerar tar Försäkringskassan korrekta beslut, och den som har ett behov får också det den har rätt till.

Systemet för sjukpenning är byggt utifrån att den som inte kan arbeta på grund av sjukdom ska få ekonomisk ersättning som kompensation för inkomstbortfall. Den som kan arbeta får ingen ersättning även om den är sjuk. Om alla agerar som att Försäkringskassan inte kan ta felaktiga beslut, blir beslutet om avslag i sig till ett bevis på att något behov av sjukpenning inte existerar.

Slutsats: I ett system som fungerar får människor det de har rätt till. Ett avslagsbeslut betyder att behovet saknas.

I ett system som fungerar har vi alltså en Försäkringskassa som tar korrekta beslut. Detta innebär i sin tur att det egentligen inte finns något behov att överklaga ett beslut om avslag. För den som överklagar är någon som i grunden inte har behov av sjukpenning. Det handlar om personer som inte kan ta ett nej, eller inte förstår. Sådana som försöker få något beviljat som de inte har rätt till.

Slutsats: Ett avslagsbeslut är ett tecken på att ett behov saknas. Människor som överklagar beslut saknar därför egentliga behov.

Denna syn på människor som klagar på sitt avslagsbeslut förstärks när chefer på Försäkringskassan och politiker gör kategoriska uttalanden om att alla som behöver sjukpenning ska få sjukpenning. Och gång på gång trycker på att det är väldigt få som inte får sin ansökan godkänd. Som också hävdar i sten att rättssäkerheten ökar. Överpedagogiskt förklarar att det är viktigt att förstå vilka regler som gäller, och samtidigt insinuerar att de som klagar på avslag är människor som av olika anledningar har svårt att förstå och acceptera dessa regler.

Med detta resonemang ser vi varför en folkstorm inte behövs: De som klagar på Försäkringskassan är ju i själva verket människor som saknar rätten till det de begär.

Men resonemanget saknar logik då människor med faktiska behov av sjukpenning ändå får avslag i allt högre utsträckning. Det är dags nu att friska människor öppnar ögonen och erkänner att Försäkringskassan inte alltid tar korrekta beslut. Och att ett avslagsbeslut inte per automatik kan räknas som ett trovärdigt bevis på att en person saknar behov. Men det verkar sitta långt inne, och det kanske i och för sig inte är så konstigt.

För att kunna protestera tvingas du nämligen acceptera att världen inte är lika trygg som du en gång trodde den var.

---

Bild från Pixabay