Den här texten är till dig som inte har Myalgisk Encefalomyelit (ME). Till alla och ingen särskild. Snälla. Läs.

Många kallar ME en osynlig sjukdom. Pratar om att vi inte syns. Att människor inte förstår vår situation för att vi inte längre finns ute i samhället. Fine.

Men jag har förstått att en del av er undviker att läsa nyheter och texter som berör jobbiga saker. Som till exempel min och andra ME-sjukas svåra situation. För att det påverkar för djupt. Blir för jobbigt. Skapar för mycket känslor. En jobbig påminnelse om att människan är sårbar och systemet bräckligt. Att även du kan drabbas.

En del av er kanske struntar i att läsa för att ni tycker ni att vi är för självutlämnande. Gränslösa. Att vi pratar om sånt man ska hålla för sig själv. Kanske tänker du att vi överdriver. Att vi är människor utan verklighetsförankring. För den som är sjuk på riktigt får hjälp. ”Det vet ju alla”. Kanske väljer du att bläddra förbi för att du tänker att det inte gäller dig.

Oavsett blir konsekvensen att våra rop på hjälp skallar inför döva öron. Ut i ett tomt svart hål.

Förlåt att min verklighet är smärtsammare än du klarar av att hantera. Att du känner hopplöshet inför min situation. Att jag får dig att må dåligt. Men vi ropar för att vi inte klarar att förändra situation på egen hand. För att vi behöver din hjälp. Vi behöver att du hjälper oss av solidaritet för i slutänden är vi alla sårbara och beroende av varandra.

För mig är det som att jag kämpar mot vågorna i ett hav som riskerar att sluka mig levande. Runt mig finns en massa människor som håller på att drunkna. Stranden är full av människor. Jag ser att ni är starkare än oss alla tillsammans. Men ni vänder oss ryggen. För det är för jobbigt att se vår kamp. Ni tänker att vi är för många. Endel tror att vi bara fejkar. Att vi låtsasdrunknar. Att vi når botten om vi bara känner efter med fötterna.

Så vi som kämpar i vattnet får hjälpa varandra så gott det går. Stötta varandra i det svåra. Drunknande kärleksfulla människor utelämnade till varandra.

Våga se oss. Våga ta in vår verklighet. Våga tillåta dig känna svåra känslor inför vår situation. Vi lever med det här varje dag, och vi behöver dig. Att du känner. Och förstår.

BIld av StockSnap från Pixabay

Upptäck mer från The ME Inquiry Report

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.