5/3-21 ”Pensionär”

Hämtat från Facebook och inlagt på bloggen under 2025.

Hastigt och lustigt har jag blivit pensionär. Eller rättare sagt: Jag har blivit beviljad sjukersättning. Försäkringskassan har nollat mitt SGI och kontakten med Arbetsförmedlingen är uppsagd. Detta ger mig så många motstridiga känslor att jag har haft svårt att formulera mig. Det handlar inte alls så mycket om tanken på att det är en bekräftelse på att livet kommer förbli såhär för evigt – att jag aldrig kommer bli frisk och arbetsför igen – utan mer om hur vården och Försäkringskassan hanterat det här.

Redan 2013 pratade en läkare om sjukersättning med mig. Då var jag totalt oförberedd och hade inte alls tänkt i de banorna själv. Men när jag tänkt klart och accepterat situationen ändrade läkaren sig och menade att jag var för ung och att det var för tidigt. Efter det har vården själva vid ett antal tillfällen konstaterat att jag borde ha sjukersättning men ansett att det inte vore lönt att ens ansöka ”för Försäkringskassan skulle aldrig godkänns det ändå”. Och när jag själv under senare år har legat på har ingen läkare ”haft tid” att hjälpa mig med intyg. Vården verkade ha bestämt sig för att sjukersättning inte var för sådana som mig.

Men när jag tillslut fick vården med mig gick det undan. I november skickade jag in ansökan och i februari beviljades jag hel sjukersättning. Jag har varit för dålig för att kunna delta i utredningen överhuvudtaget men utredaren intervjuade min man och gick igenom de mängder av medicinskt underlag som finns efter långt över tio år som sjuk. Kollapsen jag har nu är inte med i ansökan men man kan väl säga att utredaren ändå var väldigt undrande till varför hans kollegor på Försäkringskassan inte hade initierat en omvandling av sjukpenning till sjukersättning för länge sedan.

Men det är väl svårt när man bestämt sig för att den försäkrade är fullt arbetsför kan jag tänka mig…?!

Det leder oss till det mest svårsmälta i den här soppan: Att de läkarintyg Försäkringskassan under fyra års tid använt för att bevisa min arbetsoförmåga – som legat till grund för avslag och en långdragen rättsprocess och som man avslagit trots att domstolen avfärdat tidigare avslag som felaktiga – använder de nu för att underbygga ett beslut om hel sjukersättning. Samma myndighet som i sten hävdat att jag haft full arbetsförmåga i alla normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden konstaterar nu att jag inte har någon arbetsförmåga alls i något arbete. Till och med de kränkande, snuttifierande och verklighetsfrånvända bedömningarna av de försäkringsmedicinska rådgivarna (FMR) finns med på listan över medicinska underlag de använt för beslutet.

Allt det som skadat mig så djupt ligger nu här någon slags positiv pott.

Jag vet att det är olika enheter på myndigheten och så, men det borde inte vara möjligt att göra så här. Det borde finnas inbyggda spärrar i systemet som hindrade myndigheter att använda intyg och information motsägelsefullt i syfte att kringgå systemet. Ett säkerhetssystem som såg till att försäkringen används som det var tänkt från början. För det här är nämligen inte första gången som Försäkringskassan använder mina intyg i motiveringar och syften som står i rakt motsats till varandra.

I Försäkringskassans ögon verkar det medicinska underlaget inte handla om fakta utan är ett redskap som de kan använda för att nå dit de vill.

Till sist.

Det är okej att vara glad och lättad å mina vägnar. Men snälla skippa hurrarop och grattis (det kommer bara göra mig irriterad). Du får gärna tycka att jag är en tråkig tjurskalle – men jag anser inte att det finns någon anledning att gratulera till sådant som handlar om att få sina lagstadgade rättigheter tillgodosedda.

Bilden föreställer två skärmdumpar varav det översta visar en del av det senaste avslagsbeslutet för sjukpenning och det nedersta är en del av beslutet om full sjukersättning.