Jag inser att det har gått ett tag sedan jag presenterade mig och min blogg.

Det är nu över 15 år sedan jag blev sjuk och jag har inte kunnat jobba på drygt 10 av dem. Ungefär lika länge har jag bloggat. Min vardag är begränsad och jag behöver mycket hjälp. Skriver gör jag på min telefon, liggande på rygg i min säng. Där jag spenderar jag också majoriteten av dygnets timmar. Hemmet jag lämnar jag högst ett par gånger per år.

Jag blev färdig leg arbetsterapeut 1995 och har genom mitt arbete träffat många människor i olika åldrar med olika typer av långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar. Jag har sett regioner, kommuner och privata alternativ utiifrån ett yrkesperspektiv. Min yrkeserfarenhet och  kompetens avspeglas i det jag skriver trots att min arbetsförmåga gått förlorad.

Jag är svårt sjuk och bloggen är min reflektionsplats. Jag har misstänkt Myalgisk Encefalomyelit (ME) och POTS (och diverse annat skräp) och är väldigt skadad av det jag mött i vården och i kontakten med olika myndigheter. Att situationen är så här illa gör extra ont då jag vet att det med rätt enkla medel skulle gå att göra helt annorlunda. Den frustrationen är endel av min drivkraft.

Mitt skrivande är min ventil och jag skriver om sånt jag behöver skriva om. Jag försöker påverka där jag kan på ett sätt som fortfarande funkar för mig. Jag är tacksam för min yttrandefrihet. Om du tycker att jag skriver om fel saker, att det jag skriver är för bittert, för mörkt eller för svårt – finns det säkert någon annan blogg du kan följa i stället för min.

Jag skriver för min egen skull, men jag har förstått att det också kan gagna andra och därför publicerar jag mina texter. Någon tacksamhet förväntar jag mig inte och jag vill inte att du ser mig som någon hjälte. Du behöver heller inte hålla med om allt jag säger men jag tolererar inte påhopp och hat. Här gäller respekt.

Min kapacitet är begränsad. Jag läser alla kommentarer och meddelanden men svarar sällan. Jag klarar inte av att skriva på beställning och om du ber mig kontakta media om något jag skrivit kommer jag be dig att ta den kontakten själv eftersom mina krafter inte räcker till det.

Se min blogg som hjälp till självhjälp. En inblick i min hjärna. I mina tankar och känslor.

Men inte en instruktionsbok för ditt liv.

Det går att prenumerera på mina inlägg. Då får du ett meddelande varje gång jag publicerar något nytt. Klicka här för att läsa mer.

Upptäck mer från The ME Inquiry Report

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.