Jag fick en fråga om hur jag vet att Försäkringskassan är en av finansiärerna för Trötthetstudien efter jag skrivit om det i mina inlägg om Neuroförbundets reklam. Så idag tänkte jag redogöra för mina källor.
Det korta svaret är att det står i etikprövningansökan [s. 22].
Det är alltså den statliga forskningsfinansiären Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) som genom sin gemensamma utlysning med Försäkringskassan ”Psykisk ohälsa med fokus på rehabilitering, samverkan och ett hållbart arbetsliv” sponsrat Trötthetsstudien med nära 5 miljoner kronor.
”Forte och Försäkringskassan utlyser gemensamt forskningsmedel för att bidra till ökad kunskap om psykisk ohälsa med fokus på rehabilitering, samverkan och ett hållbart arbetsliv. Totalt avsätts 50 miljoner kronor för åren 2024–2026. Fortes deltagande sker inom ramen för det nationella programmet om psykisk hälsa.” (Forte)
Ansökans titel är ”Utmattning som transdiagnostisk symtomdimension: Nya metoder för bedömning och behandling i primärvård” och finns att läsa i sin helhet [här].
I ansökan finns en sammanfattning av projektet, där kan vi bland annat läsa följande om hur forskarna tänker om studiens samhällsnytta:
”Samhällsrelevans och nyttiggörande: Projektet banar väg för en ny konceptualisering av utmattning i linje med internationell forskning och har potential att bygga evidens för en högtillgänglig och kostnadseffektiv behandling som är anpassad för implementering i primärvård. Resultat kan bidra till uppbyggnad av nationella riktlinjer för vård och sjukskrivningsrekommendationer för utmattning, till säker och jämlik vård för patienter, och till samhälleliga kostnadsbesparingar.”
Sammanfattning finns att hitta via bloggen [länk].
Även Försäkringskassan skriver om utlysningen [länk]:
”Psykisk ohälsa har under senare år blivit den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro i Sverige. Forte och Försäkringskassan har därför etablerat ett forskningssamarbete för att bidra till ökad kunskap kring åtgärder som stödjer individen till hållbar återgång i arbete och som förebygger längre sjukfrånvaro kopplat till psykisk ohälsa./…/Genom dessa forskningsprojekt får både hälso- och sjukvården, arbetsgivare och Försäkringskassan mer kunskap för att värna och utveckla socialförsäkringen så att den lever upp till de politiska målen, ger trygghet och stöd till enskilda över tid och bidrar till ett starkare samhälle, säger Matilde Millares, utrednings- och forskningsstrateg på Försäkringskassan.” (Försäkringskassan)
Här blir det väldigt tydligt att forskarna ser på utmattning/fatigue som något psykiskt som kan behandlas med psykologisk behandling oavsett vilka diagnoser patienterna fått. Och att de anser att det finns pengar att spara på att denna typ av behandling införs brett.
En tragikomisk detalj i hela den här soppan är att Försäkringskassan inte bara är finansiär av studien utan också finna med bland exklusionskriterierna [etikprövningsansökan s. 18]. Om du har en ”tvist med Försäkringskassan” får du nämligen inte delta i studien eftersom det räknas som ”en livsomständighet som försvårar eller omöjliggör behandling”.
När man vet hur många av oss som levt eller lever med försäkringskafka kan man ju undra hur studien ska kunna få några deltagare alls…
Mer info om denna och andra finansiärer, etikprövningsansökan och pilotstudien kopplad till Trötthetsstudien hittar du via [denna sida] på min blogg.
Upptäck mer från The ME Inquiry Report
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
The ME Inquiry Report 
Som sjukgymnast utbildad på 90-talet fick vi lära oss att om en patient försämrades av träning, oavsett typ, så var träningen för hård.
Pratade med en nyexaminerad kollega som sa att samma sak gäller än idag. jag tänker som så att detta måste gälla all sorts rehabilitering. Länge sedan jag läste igenom vad som står i studien men har för mig att sjukgymnast/fysioterapeut saknades och det är väldigt märkligt med tanke på att det är fysiska förmågan som det tittas på. Även andra saker i ansökan som är oförståligt hur studien kunnat godkännas.
Mår själv mycket bättre efter samtalsterapi, har postcovid, då terapin hjälp mig mycket med sorg av att livet förändrats så kvickt samt ilskan gentemot Försäkringskassan.
Jag försvarar inte studien men tycker det är synd om folk avstår terapi då den kan vara till hjälp.
Men som sagt blir du sämre så har du gjort för mycket oavsett om det är fysisk, social eller kognitiv belastning. Var lyhörda för vad kroppen signalerar och var rädda om er.
GillaGillad av 2 personer
Precis! Jag tänker att det är väldigt avgörande, vilken typ av samtalsterapi man får. Jag har själv hänvisat till KBT och Fysioterapi under stora delar av min sjukdomstid. Syftet var dock inte att jag skulle må bättre och bearbeta. sorg och trauman från (Försäkringskassa och vård) utan att jag skulle acceptera mina symtom och återgå i arbete trots symtomen. Den behandlingen gjorde mig mycket sjukare. Och jag har inte fått någon som helst hjälp från vården att hantera min nya livssituation. Trots att jag har efterfrågat detta.
GillaGillad av 1 person
tack för allt jobb du lägger ner! 👏
GillaGillad av 1 person
Tack! ❤️
GillaGilla
Verkligen upprörande! På något plan tycks det hela röra sig om medvetet illa konstruerad forskning för att spara pengar på att kunna neka patienter relevant vård och ersättning.
GillaGillad av 2 personer
Mm det är svårt att inte börja tänka i de banorna. Tyvärr.
GillaGillad av 2 personer