Jag har tidigare berättat att FORTE tillsammans med Försäkringskassan har sponsrat Trötthetsstudien med cirka 5 miljoner kronor. Jag har också berättat att försäkringsbolaget AFA och pensionsbolaget Alecta bidragit med drygt 2 miljoner kronor.

I dagens text ska vi kika närmare på en annan finansiär, nämligen Vetenskapsrådet. Här har studien tilldelats sammanlagt 5 miljoner kronor vid två olika utlysningar om forskning inom primärvården: ”Bidrag till forskningstid inom primärvården” [länk] och ”Projektbidrag för forskning inom primärvården” [länk]

I ansökan finns en sammanfattning av projektet. Där kan vi läsa följande (mitt fetade):

”Svår funktionsnedsättande trötthet (utmattning) är en vanlig sökorsak i primärvården och i Sverige får många patienter diagnosen utmattningssyndrom (UMS). UMS är idag den främsta orsaken till sjukskrivning i landet, men diagnosen är omdebatterad och det saknas evidensbaserad behandling. Internationellt studeras utmattning över en rad psykiatriska och somatiska tillstånd. Resultat från ny forskning indikerar att utmattning kan förstås bättre som en transdiagnostisk symtomdimension än som diagnosspecifik patologi. Detta öppnar upp för nya, potentiellt mer effektiva, behandlingsmetoder för utmattning. Syftet med projektet är öka förståelsen för utmattning som transdiagnostiskt symtom över en rad somatiska och psykiatriska tillstånd i primärvården, samt att utvärdera effekten av en högtillgänglig transdiagnostisk kognitiv beteendeterapi (KBT) för utmattade primärvårdspatienter.”

”Projektet är viktigt eftersom det kan öka förståelsen för eventuella likheter och skillnader mellan utmattningstillstånd och faktorer som kan påverka diagnosticering och behandlingsrespons. Projektet kan skapa evidens för en högtillgänglig, kostnadseffektiv behandling anpassad för bred implementering i primärvård. Resultat kan bidra till uppbyggnad av nationella riktlinjer för bedömning och behandling av utmattning, vilket skulle innebära att fler kan få tillgång till säker och effektiv vård som kan avlasta både patienter, primärvårdspersonal, och samhället i stort.”

Ansökan gör tydligt att projektet utgår från samma teoretiska ramverk som Oslo Chronic Fatigue Consortium bygger sitt manifest på, det vill säga att de menar att fatigue beror på att kroppens alarmsystem går igång på oskyldiga stimuli genom associativ inlärning och bidrar till undvikande, vilobeteenden och negativa tankemönster. Precis som konsortiet menar forskarna i Trötthetsstudien att detta ska lösas genom behandling med gradvis utökad aktivitet och att man därigenom ska närma sig aktiviteter som tidigare associerats med symtom.

“This project takes a biopsychosocial perspective on fatigue, meaning that the clinical picture is assumed to be affected by an interplay of biological, psychological, and social/contextual factors. When faced by perceived threats to our wellbeing, our brain networks generate alarms in the form of automated bodily defense mechanisms consisting of interlinked immunological, hormonal, cognitive, and behavioral adjustments. These alarms manifest in symptoms, such as fatigue or pain, that have been selected through evolution to guide our behavioral responses and keep us safe. Although initially temporary and adaptive, these alarms may become persistent and maladaptive. Associative learning plays a key role in this development, meaning that innocent cues (by classical conditioning) can be learnt to trigger the alarm. As such, fatigue can arise from expectations based on prior experience. 24 To avoid feared situations and the triggering of symptoms, changes in cognitive and behavioral repertoires are common and may include avoidance-/resting behavior (e.g., minimizing physical or leisure activity), unconscious bias in attention and interpretation (e.g., catastrophizing), and changes in perception effort. 25 Building on this understanding, the presence of fatigue and other symptoms does not necessarily mean that activity is dangerous or that there is “lack of energy in the body”. Rest is beneficial after acute stressors, such as an infection, but a gradual and controlled approach to increasing activity is crucial for rehabilitation. The transdiagnostic treatment for fatigue presented in this proposal is based on the idea that, by systematically approaching situations or activities that have become associated with fatigue, the systems described above can readapt to activity by breaking the association to conditioned triggers and the cognitive- and behavioural responses that perpetuate symptoms.” (Ansökan till Vetenskapsrådet s.11)

För mig låter det här helt klart som att behandlingen som ska testas i Trötthetsstudien är någon form av fobiträning.

Mer info om denna och andra finansiärer, etikprövningsansökan och pilotstudien kopplad till Trötthetsstudien hittar du via [denna sida] på min blogg

Trötthetsstudien har föregåtts av en pilotstudie. Mer om den hittar du [här]

[Här] hittar du fler inlägg om Oslo Chronic Fatigue Consortium

I säsong 2 av min podd [Maran] lär du dig mer om den historiska kontexten kring den här synen på fatigue (som inkluderar sjukdomar som utmattningssyndrom, ME och postcovid)

Upptäck mer från The ME Inquiry Report

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.