Sanning eller propaganda?

I det här inlägget tar jag reda på om senaste veckornas mediarapportering om borttagandet av diagnosen utmattningssyndrom bygger på sanning eller propaganda.

Den 17 mars publicerade Psykologtidningen en intervju med Elin Lindsäter, där lät det så här:

”Utmattningssyndrom är en diagnos som endast finns i Sverige. I och med att det internationella diagnossystemet ICD-10 uppdateras till ICD-11 har WHO gått ut med att de inte vill se nationella diagnoser längre. – Att ta bort utmattningssyndrom är alltså inte ett beslut som Socialstyrelsen fattat utan riktlinjer från WHO, säger Elin Lindsäter.”

Det som sades vid intervjun i psykologtidningen har sedan dess upprepats som en sanning i en mängd reportage, krönikor och debattartiklar.

Jag har uppfattat rapporteringen som väldigt ensidig.

De som har tagit störst plats som experter är vårdpersonal som är positiva till utvecklingen. Flera har själva tidigare drivit frågan kring diagnosens existensberättigande. Det hela har snurrat på så fort att jag igår skrev att det ger mig en känsla av politisk påverkanskampanj.

Jag har letat information om ICD-11 för att hitta de nya direktiv från WHO som media hänvisar till. Men det har varit svårt. Därför kontaktade jag Socialstyrelsen och bad att få ta del av direktiven. Skärmdumpar av mejlkonversationen finns längst ner i detta inlägg.

Efter att ha läst det jag fick skickat till mig av personen som är medicinskt sakkunnig i översättningsgruppen för ICD-11 ställde jag följande fråga:

”Tack för mejl. Jag har en följdfråga. Media har spridit påståendet att utmattningsyndrom kommer att försvinna som diagnos i Sverige för att WHO uppdaterar systemet och inte längre vill se några nationella diagnoskoder. Att det ska bli ett mer enhetligt system som ska kunna användas oberoende av i vilket land du vill söka vård. Stämmer detta? Utifrån det du skriver och det som står i ICD 11 verkar nationella anpassningar ändå inte helt ogenomförbara? Eller är det jag som missuppfattar?”

I eftermiddags fick jag följande svar:

”Det stämmer att det ska bli ett mer enhetligt system men det stämmer också att nationella anpassningar inte är helt ogenomförbara. Hur frågan om utmattningssyndrom ska hanteras kommer som sagt att tittas närmare på av Socialstyrelsen, detta i ett separat projekt som ligger helt utanför det pågående översättningsarbetet.”

Med andra ord är det inte 100% klubbat att diagnosen utmattningssyndrom försvinner än, även om det är så det har låtit i media.

Det här väcker så många frågor hos mig.

Hur är det möjligt att media blir propagandamegafoner på det här sättet? Kollar de inte fakta innan de publicerar? Litar de bara blint på folk som säger sig vara experter? Kan vem som helst utse sig själv till expert eller hur går det egentligen till när media väljer ut sina experter? Kollar de inte om experten har något att vinna på att driva en viss linje? Och hur kommer det sig att man låtit rapporteringen att bli så ensidig i det här fallet?

Jag anser att både ”experter” och media har hanterat den här frågan extremt oprofessionellt. Framför allt verkar de ha agerat helt utan tanke på vad den här snedvridna debatten riskerar att få för konsekvenser för den som är sjuk.

Skärmdumpar av e-postkonversation med Socialstyrelsen