Vårdförbundet vill att sjuksköterskor ska undantas granskning av rättsystemet och jag känner raseriet vakna inom mig.

Uttalandet görs i en artikel i tidningen Dagens Medicin med anledning av en rättegång som startar på torsdag. Den åtalade är en sjuksköterska som misstänks för vållande till annans död genom oaktsamhet. Patienten hade ordinerats näringsdropp och efter en teknisk granskning av pumpen kunde polisen konstatera att det inbyggda minnet visade att de 1 016 milliliter som droppet innehöll hade programmerats in på fel rad vilket gjorde att pumpen gav droppet på 1 timme istället för tolv. Patienten var 90 år och skör men befann sig inte i ett livshotande tillstånd när droppet sattes. Av åtalet framkommer att patienten dog av spridd mikroskopisk proppbildning av fett i lungornas kärl till följd av för snabb tillförsel av näringsdropp.

Arbetsgivarens interna utredning visar bland annat att det vid tillfället fanns rutiner för bland annat ordination av dropp och hur larm skulle kontrolleras som inte förankrats hos cheferna. Utredningen visade också att det fanns liknande incidenter dokumenterade sedan tidigare. IVO valde att inte klandra någon personal eftersom sjukhuset åtgärdat de brister som arbetsgivaren konstaterat.

Vårdförbundets vice ordförande Jani Stjernström uttrycker i artikeln i Dagens Medicin att ”proffsen ska granska proffsen” och med det menar hon att polisen inte ska blandas in i den här typen av ärenden utan att det är IVO och arbetsgivaren som ska granska och upprätthålla patientsäkerheten.

”Det oroar mig att samhället är på väg mot att vilja pröva hälso- och sjukvården i en brottsmålsprocess. Vår ståndpunkt är att det regelverk för patientsäkerhet vi har med händelseanalyser, lex Maria-anmälningar och Ivo:s granskningar, syftar till att misstag inte ska ske igen. Vi kan inte ha två olika system.”

Åklagaren motiverar åtalet med att vårdpersonal har ett personligt ansvar för sina handlingar även om rutiner och resurser brister på en arbetsplats. Till tidningen Vårdfokus säger hon:

”Det är ett så kallat oaktsamhetsbrott, som innebär att man saknar uppsåt. Däremot finns det en förväntan om att man ska göra på ett visst sätt, när det inte sker och resultatet blir en skada eller ett dödsfall så kan agerandet anses vara oaktsamt.

I det här fallet kan man konstatera att den misstänkte först ställt in fel värden, och sedan inte kontrollerade om något var fel i infusionspumpen när den larmade om högt mottryck. Jag menar att det tillsammans gör att gränsen för oaktsamt beteende är passerad. Det fanns ett säkerhetssystem som ignorerades.”

I slutet på den första artikeln jag citerade tillägger Stjernström från Vårdförbundet att ”kriminell eller uppsåtlig skada av patient” självklart ska anmälas till polisen. Men jag tänker att det aktuella fallet faktiskt visar att det skulle kunna vara kriminellt att vara vårdslös även om uppsåt saknas.

Det oroar mig att Vårdförbundet anser att det är rimligt att undanta vårdpersonal som grupp från straffrättsligt ansvar även när agerandet idag faller inom ramen för åtal.

I februari skrev jag om fenomenet ‘the second victim’ och tanken att vårdpersonal traumatiseras av att skada patienter. Jag ifrågasätter inte att det sker, men jag reagerar på att systemet konsekvent tar hand om den som skadar medan den som skadats lämnas ensam. Vårdförbundets aktuella uttalande bär på samma logik, fast i juridisk form.

Patientens ställning i vården är redan underordnad och svag, men om Vårdförbundet får sin vilja igenom kommer patienter de facto bli helt rättslösa.


Läs mer om fallet här:

2026-04-16 Vårdfokus: Näringsdroppet gick för fort – sjuksköterska åtalad för dödsfall

2026-04-16 Vårdfokus: Två liknande incidenter månaderna innan dödsfallet

2026-04-16 Vårdfokus: Åklagaren om dödsfallet på Akademiska: ”Gränsen för oaktsamhet har passerats”


Upptäck mer från The ME Inquiry Report

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.