Under sommaren försvann ME- och CFS-mottagningen vid Sahlgrenska (Östra) i Göteborg och ersattes av “Mottagning komplex trötthet”. Med stöd av offentlighetsprincipen, politiska protokoll och radiodokumentation granskar jag vad som låg bakom förändringen. Detta är tredje delen i en artikelserie om fem. Dokument som omtalas eller citeras i denna text finns att tillgå längst ner i inlägget.

Den 17 februari 2026 lämnade Sverigedemokraterna in en motion med titeln ”Mottagning för postinfektösa sjukdomar så som ME/CFS och postcovid” (Dnr SSN 2026-00120) till regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen.

Målet med motionen beskrivs vara att ge strategiska hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att genomföra en utredning över hur ME och CFS-mottagningens uppdrag skulle kunna utökas för att inkludera fler postinfektiösa sjukdomar, som postcovid. Enligt motionen är bakgrunden att Västra Götalandsregionen inte erbjuder någon specialistvård för personer med postcovid och att ME och CFS-mottagningens uppdrag behöver utökas för att ”möjliggöra både bättre vård och utökade möjligheter för forskning på området”. 

I motionen lyfter politikerna fram biomedicinsk forskning om nya behandlingsmetoder för postcovid och berättar om en konferens i Stockholm i oktober 2025 som presenterat framsteg på området. Det beskrivs att konferensen gett hopp om möjligheter att hitta både orsak och bot och specifika forskningsprojekt lyfts fram. Bland annat läkemedelsstudier i Frankfurt och den sk. Paxlovid-studien i Sverige.

Motionen behandlades i regionfullmäktige under våren 2026 och av dokument i processen framgår att den senare skickades på remiss till strategiska hälso- och sjukvårdsnämnden, operativa hälso- och sjukvårdsnämnden samt styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU).

Bland dokumenten på VGR:s webbplats finns ett tjänsteutlåtande från Koncernkontoret som innehåller ett yttrande över motionen daterat 2026-05-18. Utlåtandet beskriver hur regionen har hanterat diagnosen postcovid tidigare och att man under 2022 beslutade att avveckla specialistvården och hänvisa patienterna till primärvården. 

Koncernkontoret medger i sitt remissvar att det kan finnas anledning att se över ME och CFS-mottagningens uppdrag. Men de menar att detta behöver hanteras inom ramen för ordinarie uppdragsprocess. Det framgår också i skrivelsen att det finns ett pågående arbete mellan Koncernkontoret och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

”Koncernkontoret bedömer att det kan finnas anledning att se över hur ME/CFS-mottagningens uppdrag kan utökas för att inkludera postcovid och andra postinfektiösa sjukdomar med liknande symtom. Hänsyn behöver i så fall bland annat tas till behovet av prioriteringar av hälso- och sjukvårdens, samlade resurser samt möjligheter till forskning och utveckling. Ett eventuellt utökat uppdrag behöver även beakta hälso- och sjukvårdssystemets samlade förmåga och tillgången till en jämlik hälso- och sjukvård i hela Västra Götaland. Arbetet med att se över mottagningens uppdrag behöver dock hanteras inom ramen för ordinarie uppdragsprocess, av operativa hälso- och sjukvårdsnämnden och berörda utförarestyrelser. Eftersom ett sådant arbete är initierat mellan tjänstepersoner på koncernkontoret och SU föreslår koncernkontoret att strategiska hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar att motionen är besvarad.”

Protokoll visar att styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (2026-05-29), strategiska hälso- och sjukvårdsnämnden (2026-06-17) och operativa hälso- och sjukvårdsnämnden (2026-06-17) samtliga går på Koncernkontorets linje och föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar att motionen är besvarad i sina remissvar.

I skrivande stund har varken Regionstyrelsen eller Regionfullmäktige behandlat frågan.

I protokollet med Sahlgrenskas styrelses yttrande från 2026-05-29 står att ”Långvarig, komplicerad trötthet är transdiagnostiskt och innefattar många olika tillstånd, däribland postinfektiösa tillstånd, som ME/CFS och postcovid” och att ”andra orsaker till komplex trötthet inkluderas redan i ME/CFS-mottagningen men inom befintliga resurser.” De skriver även att det pågår ”En dialog mellan Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) och Koncernkontoret” ”för att utreda uppdragets innehåll och om ytterligare resurser bör tillses.”

Mottagningens uppdrag berörs även i ett reportage i Sveriges radio som publicerades 2026-06-01 och handlar om att Riksförbundet för ME patienter avråder patienter från vård på den aktuella mottagningen. På en fråga från reportern om mottagningen uppfyller sitt uppdrag säger Tobias Bergström som är tillförordnad verksamhetschef på Östra sjukhuset:

”Därför har vi vänt oss till etiska rådet och frågat liksom hur de ställer sig till den intressekonflikten. Vi har nu fått gehör från regionen att mottagningens uppdrag blir breddat. Den kommer döpas om till Mottagningen för komplex trötthet och även omfatta andra tillstånd.”

Kort därpå stängs alltså ME och CFS-mottagningens hemsida ned och ersätts med en hemsida för Mottagning komplex trötthet där beskrivningen av mottagningens inriktning är helt förändrad.

Denna tidslinje blottar en allvarlig motsägelse. Till regionpolitikerna uppgav sjukhusstyrelsen den 29 maj att förändringarna rymdes inom ”befintliga resurser” eftersom andra orsaker till komplex trötthet redan inkluderas i mottagningens arbete, samtidigt som de angav att det pågick en utredande dialog med Koncernkontoret. Etiska rådet svarade redan i januari att det är upp till ansvariga politiker att avgöra om mottagningens uppdrag ska breddas. 

Detta väcker viktiga frågor. Vad menade verksamhetschefen egentligen med att uppdraget blir breddat? Menar Etiska rådet samma sak med begreppet i sitt utlåtande? Och hur kom ”andra orsaker till komplex trötthet” att inkluderas i målgruppen för en specialistmottagning som dedikerats för ME?

Trots att varken den ordinarie uppdragsprocessen eller den politiska processen kring motionen om att öka mottagningens uppdrag var avslutade, genomfördes förändringen precis innan sommarsemestern. 

I nästa del av denna artikelserie granskas den inkonsekvens som detta ärende hanterats med på flera nivåer.

Vidare läsning:

Jag har använt AI (Claude samt Googles AI-assistent) som stöd i min skrivprocess. Det har handlat om feedback för språklig bearbetning, strukturering av omfattande källmaterial och bollplank för redaktionella avväganden. All research, alla handlingsbegäranden, sakgranskning och slutgiltiga redaktionella beslut är dock mina egna. Jag väljer att vara öppen med detta eftersom transparens kring metod är något jag själv efterfrågar av de verksamheter jag granskar. Dessutom gör det här stödet det möjligt för mig att göra granskningar av den här omfattningen trots den begränsade kapacitet min sjukdom innebär.

Upptäck mer från The ME Inquiry Report

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.